Som vi har våndats över det. KUB-testet. Vissa dagar har det känns som om det ska gå jättebra... andra dagar inte alls. Eftersom förra gången var si så där siffror så tänkte vi ju att då jag är tyngre och äldre så blir det säkert sämre siffror denna gång.

 

Vi fick en jättebra sköterska och hon berättade hela tiden vad hon gjorde och vad hon såg. Vi fick filma skärmen och fota, så klart fick vi lite bilder med.

 

Jag var spänd som en fiolsträng hela undersökningen, men det var verkligen jättehärligt att se de två små liven sprätta där inne. Små krumbukter och viftandes med armar och ben. En av dem sträckte på sig och blev så lång, så lång :) Den krullade den ihop sig och intog viloläge med ryggen mot sköterskan som fick kämpa med att få en bild på nackspalten. På ena tvillingen var nacksplaten 1,4 mm och på den andra 1,6. Bara marginell skilnad alltså . Sen var dom äldre än vad jag beräknat. Den ena var 13+0 och den andra 13+1. Så vi vart flyttade till den 14 maj, men kommer ju senast att få föda i månadsskiftet om dom inte kommit av sig själva då.

 

När alla mått var klara och hon hade matat in allt i programmet sken hon upp: "Det är jättebra siffror!"

 

Hon vände skärmen mot oss och visade, min grundrisk med tanke på ålder och vikt var 1/113. Dte i sig är ju inte så bra. Men när måtten var inmatade och mina blodprover inlagda så blev riskerna på dem 1/2216 och 1/2217!

 

Rätt shysst upphämtning känns det som och så himla lättade blev vi! Vi hade förberett oss på att göra NIPT-testet och att var ganska bekväma med det. Testet hade vi redan fått hem så allt stod klart att göras i början på nästa vecka. Men nu slipper vi det och det är superskönt verkligen.

 

Vi har nu gjort officiellt att vi väntar barn igen och att det är två. Även det är en lättnad, skönt att slippa försöka dölja magen och skönt att kunna prata öppet om det.

Jag sa i somras att om jag nånsin blev gravid igen så skulel jag inte gnälla en sekund. Jag har nog brutit det löftet! Usch och blä vad man kan må dåligt! Vissa dagar är det verkligen ingen lek... horisontellt läge är det enda som lindrar. Förra gången tyckte jag att frisk luft var bra men går jag ut och går nu när jag mår illa blir det sju resor värre bara.

 

Nu har jag dessutom dragit på mig nåt skit i magen. Haft ont i magen, är uppblåst och lös i magen. Jag spyr inte men mår riktigt illa. Tror att jag måste fått i mig nåt tokigt. Och att inte få behålla maten gör mig ju inte direkt piggare... Huvva!

 

I morse var jag uppe på sjukhuset för att lämna blodprov inför KUB-testet. Det var helt tomt i väntrummet för en gångs skull så det gick fort att komma in. Fick veta att det inte fanns nån remiss för provtagning i systemet så det var bara att åka därifrån igen. Ringde till mödravården och fick lämna numret så skulle dom ringa upp. 

 

Åkte hem... och precis när jag kommit hem så ringde dom. Knappeliknapp på datorn så fanns remissen där. Drygt att behöva åka tillbaka men fick ju göra det. Parkeringen full och väntrummet fullt. Kul! Men det gick ändå rätt fort tyckte jag. Nu gick det ju så bra så.

 

Jag siktar på att ta mig till KUB:et så hoppas jag att illamåendet ger med sig lite sen efter det. Just nu är det verklogen inte roligt. Usch...

 

Magen är svullen, uppblåst och upprörd. Det ska bli kul sen när jag kan tala om på jobbet att höra hur många som redan listat ut det. Vi hoppas att det känns bra att gå ut med graviditeten efter KUB-et. Vi får se vad det säger och hur vi gör. Men planen är det iallafall.

 

Nu ska jag dö lite på soffan.

Jisses så mycket tankar som far genom huvudet på mig just nu. Det blev en omställning att gå från en bebis till två måste jag säga. Med en bebis kan man ju lixom tillåta sig att vara lite så där lagom slösig (om man har råd vill säga) men med två tycker jag att jag måste tänka både en och två gånger på vad jag behöver INNAN dom kommer. Läste på en sida för tvillinggravida att man ska tänka på vad man behöver innan dom kommer och vad som kan vänta tills efter dom kommit. Ska berätta mer om det längre ner...

 

Först tänkte jag berätta att minläkare ringde igår. Ja på en lördag faktiskt! Han jobbade väl och tyckte att han hade tid att ringa i lugn och ro. Han frågade först hur jag mådde och om vi började landa lite. Jag sa att det började gå in lite grann iallafall.

 

Så sa han att odlingen jag tog i tisdags var helt ren, ingen tillväxt alls på några bakterier. Så nu är nästa provtillfälle i vecka 16. Skönt! Han sa att jag hade en del svamp dock så om jag hade symtom så skulle jag behandla, annars inte. Han var noga med att säga att så länge jag inte hade symtom behöver jag inte behandla. Han menade på att vissa kvinnor har lite högre förekomst av svamp utan att ha besvär av det och man kan ställa till mer oreda i balansen där inne om man behandlar bara för att. Skönt att veta iallafall.

 

Sen passade jag på att fråga lite om KUB-testet lite grann. Jag har nämligen kommit på att om siffrorna blir dåliga på KUB-et så är jag inte säker på att jag vill sticka två gånger vilket dom behöver göra eftersom det är två innerblåsor och två foster. Jag har tidigare läst om ett test som gått att göra i Danmark (bland annat) som kallas NIPT. Ni kan läsa mer om det här: www.fostertest.se. Förra gången jag var gravid så hade jag läst lite grann om det men inte lagt så mycket energi på det då vi fick ganska OK siffror. Iallafall såg vi det som så då.

 

Nu fick jag tipset i en tvillingtråd att kika mer på det. NIPT går numera att ta i Sverige på vårdcentralen och sen skicka till ett labb i Göteborg. Det är alltså ett vanligt blodprov som visar till 99,9 % säkerhet avvikelser på kromosom 13, 18 cch 21. 13 och 18 är allvarliga kromosomvvikelser där babys oftast inte överlever graviditeten. 21 är Downs syndrom.

 

Nu kan man alltså testa med ett vanligt blodprov för dessa avvikelser som man har varit tvungen att ta fvp eller mkp för. Så jag frågade iallafall läkaren om det och hans svar var:

 

"Inom ett år kommer det provet finnas tillgänglig även för mammor här i Sverige och under landstingets regi. Vi läkare vill gärna använda det redan nu, för det är så bra, men vi får inte än. Det är en massa formalia innan vi kan använda det här. NIPT-testet är jättebra, det kommer minska riskerna kring fosterdiagnostik och det är vi jätteglada över.

I Danmark har dom som så att man får först göra KUB och hamnar man i en grupp med hög risk så erbjuds man ett blodprov först. Skulle det sen visa något så gör man fvp eller mkp. Vi kommer göra likadant i Sverige mest troligt.

Gör ditt KUB som planerat och bestäm dig sen hur du vill gå vidare beroende på vilka siffror du får. Det är onödigt att lägga dom tusenlapparna innan KUB. KUB-et får du gratis och det är gott om tid efter KUB att ta ett prov och sen se vad det säger." 

 

Så vi tänker nog göra precis så. Resonemanget går i den riktningen att även om vi får betala testet själva så gör vi hellre det och slipper risken att nåt går snett vid provtagning av fostervattnet. Det kostar ca 7000 kr men vi har ju varit beredda att betala 30000 per ivf-försök så dom 7000 känns helt rimliga. När jag la på med läkaren så kände jag mig mycket lugnare och inte lika illa till mods. Vi har en plan :)

 

Sen till det här med inköp då... Tvillingvagn och ny bil är vär det enskillt största posterna. Men helt plötsligt kom jag på att ALLT måste finnsa dubbelt utom vagn, säng, skötbord och bil. Allt. Det räcker inte med enstaka plagg i den minsta storleken, man måste ha nåra stycken eftersom de är två. Sen får jag nog tänka om just med storleken, jag måste nog köpa en ännu mindre storlek till direkt när dom kommer för dom är säkerligen inte lika stora som en enling. Så 50 som minsta är nog för stort. Hej och hå!

 

Insåg igår när jag skulle sova att jag gör mig nog en tjänst om jag börjar skriva listor och fyller på och tar bort efter hand. Men vara en sån där sak som andningslarm... Det vill jag ha. Och jag behöver två. Vi bejöver tänka till med förvaring av barnkläder. Det räcker till en början säkerligen med den garderob vi tänkt ha, men i förlängningen behövs mer plats. I början kan dom troligen sova ihop (alla tvillingar vill inte det, men oftast fungerar det nån månad eller två i början iallafall) men sen behöver dom varsin. Babygym, det vill jag ju ha sen. Men det går ju inte med ett... kanske får köra på en babyfilt i modell större som man får ställa fristående gym på istället. Ja ni vet alla såna där saker! Vinteroveraller... Allt.

 

Men sen är det ju så att vi behöver inte allt på en gång. Det som vi måste ha fixat innan vi åker hem från BB är ju babyskydd, skötplats, lite kläder och sovplatsen. Allt annat kan vi beställa och köpa alltefter som man känner att man har behov av det. Bilen bevöver egentligen inte bytas förrän dom har kommit och vi behöver åka iväg med vagnen. Till en början så kan man ju ha dem i barnstolen och jag tror inte vi är så sugna på att åka på nån direkt lång tur där vi behöver vagnen i början iallafall. Vagnen kan vi hämta efter dom kommit bara den är beställd. Och skulle vi inte ha beställ den så kan man få hem en vagn på nån vecka om det skulle krisa.

 

Men en del saker behövs fixas innan och jag får ha olika delar på mina listor tror jag :)

 

Samtidigt som jag inte vill börja shoppa så känner jag mig lite stressad över att jag borde vara lite si så där klar i slutet på januari iallafall. Men men, det får bli som det blir. Folk har ju fått tvillingar i alla tider så varför skulle jag inte fixa det?

Förra veckan var vi på KUB-test. Jag hade sett fram emot att få se Knodden igen, men var faktiskt inte så himla nervös. Jag tror att M var mer nervös faktiskt. Sköterskan var väldigt lugn och pedagogisk. Hon berättade vad hon skulle göra och vad som skulle hända. Sen fick jag lägga mig på britsen. Det var ett himla kladdande med gelé och UL-prylen.

 

Vi fick se armar, ben huvud och allt :) Lilla plutten! Den for runt och ville inte ge en profilbild alls, men sköterskan fick de bilder hon behövde i alla fall. Vi fick också två bilder, men dom är inte så himla bra så jag hoppas vi får bättre bilder på RUL:et sen.

 

Sen matade hon in alla siffror i sitt program och fick ut en siffra för alla de tre trisomierna. Alla var det låg risk på, så det var skönt! M andades ut och slappnade av, han hade varit lite spänd på morgonen! Vi fick ny tid till RUL och så åkte vi hem. M pratade på vägen ut till bilen om att han nu fattade mer och mer att det SKULLE bli en bebis. Att detta med KUB hade varit lite som en hållpunkt för honom. Söt!

 

För mig har det varit mer verkligt sen vi var på kliniken efter blödningen. Då såg man ju ett det var en människa där inne. Helt fantastiskt egentligen! Igår var det dessutom återbesök hos min läkare för att kolla hur det såg ut efter blödningen. Det såg fint ut. Moderkakan låg fortfarande lite för mynningen till livmodern, men den hade flyttat sig i alla fall. Så läkaren trodde att det skulle flytta sig mer allteftersom tiden går. Så då håller vi tummarna för det.

 

Sen såg hon tydligen en polyp, en liten utväxt av slemhinnan från livmodern. Såna brukar man ta bort, men inte om man är gravid. Så den får jag dras med tills efter förlossningen. Inget farligt men den kan blöda lite under vägens gång nu, så det får man väl vara beredd på. Skönt ändå att man får vet det tycker jag, även om jag helst av allt inte skulle velat haft nån polyp alls så klart.

 

Men den lilla parveln for ju runt där inne och viftade på. Tänk va... så underbart! Så nu siktar vi in oss på RUL i början på april :)

Ja nu har det varit full rulle under ett tag. Vi har flyttat, hunnit vara på KUB och nu är jag tillbaka på jobbet igen. Flytten känns hur bra som helst! Vi båda tycker det är jättestort och fint i nya lyan :) M är lite mer bortskämd med detaljer än vad jag är, typ köksluckor som är lite sneda och så. Så han har gått runt och ojjat sig lite över det, men jag tycker det är jättefint!

 

Just nu är prio för mig att packa upp lite i köket och även i garderoberna så man kan börja leva lite normalt. Nu är det mesta en enda röra faktiskt. Så ikväll blir det lite sånt för mig tror jag. M håller på och skruvar ihop garderober så han kommer säkert fortsätta med det lite grann. Jag kan ju tyvärr inte hjälpa till så mycket mer än att skruva lådor och hålla lite. Lyfta och bära får jag inte.

 

Jag ska berätta mer om KUB-testet sen, det tar jag i ett eget inlägg. Men det gick fint i alla fall :) Väldigt skönt!

 

Sen kom en liten bomb på jobbet med. Jag blev bortplockad från mina arbetsuppgifter på dagen då min närmsta chef var trött på att jag jobbade för mycket. Hon sa stop och sa till ledningsgruppen att nu skulle hon ha mig till andra saker. Dom fick lösa det lite som dom ville, men jag skulle inte jobba ihjäl mig och nu fick det vara nog. Tack för det chefen! Jag har jobbat lite under två olika chefer så nu blev den ena sur på att det inte fungerade som det var sagt. Skönt!

 

Det var en lättnad för jag har känt att det inte fungerar att ha det som jag har haft det. För mycket övertid och stress hela veckorna. Så blev det. Så nu hoppas jag det kommer fungera bättre :)

 

Imorgon blir det återbesök hos läkaren som kollade mig efter blödningen, det är lite kul. Då får vi se Knoddas igen :) Bilderna från KUB blev inte så bra så vi hoppas att vi kan få med oss en imorgon istället. Men vi får se, det är ju inte därför vi ska dit så vi får se om det blir nån bild eller inte. Kan tänka mig att läkaren mest kollar så saker och ting ser bra ut och så, inte försöker få nån bra bild på bebisen. Tänker inte tjata heller, dom är så himla bra där på kliniken så jag ska vårda den kontakten väl!

 

Ja, det är ju ingen vidare bra kombo... i alla fall inte om jag väntar på nåt spännande. Nu är det KUB-testet som hägrar framåt och jag tycker tiden går så himla låååångsaaaamt. Vi ska dit den 26:e. Det ska bli så spännande att se knoddas igen.

 

Igår pekade M på min mage och sa: Du har fått bebismage!

 

Fast det tycker inte jag. Jag är mest svullen på kvällarna och det är inte alls nån bebismage. Men snart så! Ska bli kuligt att se när den växer. Byxorna funkar bra med gummiband i knappen. Jag har sytt en egen variant av såna här: