Glada familjer!
Vi bestämde ju att våra närmaste familjer skulle få veta och nu vet M:s mamma och pappa. Hans pappa fick svårt att koncentrera sig på lunchen och hans mamma grät lite av lycka. Sen smet hans pappa iväg och kom tillbaka med ett brett leende: "Vi har kvar M:s spjälsäng, den kan vi ställa i gästrummet!"
Det är kul att få dela detta med dem även om vägen fram tills att vi vet att allt går bra är lång :)
Läste på om vitaminer under graviditet och det visar sig att de jag tar är bra att fortsätta ta även nu efter att jag plussat, så det blir ju kanon. Sen måste jag ju lära mig vad jag får och inte får äta. Det mesta är inga problem... men det här med att man måste genomsteka köttet man äter känns lite trist. Ok, kyckling och fläsk... men nötkött är ju som godast när man steker det lagom rosa ju! Aja, man får väl offra sig :)
Det är fortfarande lite overkligt att jag har nåt i magen som växer och ska bli vårt barn. Helt galet egentligen! Just nu är ploppen lika stor som ett riskorn, men redan har anlagen till armar och ben bildats. Som en liten myra. Fast inte pissemyra! Utan en snäll liten myra.
Nu har jag smält det lite grann :)
Jaaa... hörrni. Det gick! Jag som trodde att denna cykel absolut inte skulle vara rätt cykel! Men jisses... det gick!
Jag tar det från början... Ägglossningen var ju två dagar tidig så jag väntade mig ju mensen två dagar tidigt. Siktet var inställt på den 20/12, då skulle mensen komma. Och givetvis spottingsarna innan dess. Så kom måndagen den 16:e och en strimma blod visade sig på pappret... lite rosa flytningar. Jaha, då var det kört då i denna cykel. Jag var så less!
Men det stannade där! Det kom inget mer... förrän liiiiiite på onsdagen. Men inte som det brukade vara. Då började jag tänka att kanske B-vitaminen kunde ha hjälpt ändå mot mina spottings? Kändes ju faktiskt ganska bra ändå. Som jag skrivit tidigare så har jag ätit B och D-vitamin som tillskott utöver mina multivitaminer denna månad. Började strax efter att mensen kom den 27:e nov.
Iallafall, fredagen kom. Ingen mens, inga spottings. Där nånstans började jag tänka att kaaaanske då? Men jag vågade inte skriva höär i bloggen eller nånstans på FL att jag kanske började misstänka nåt. Då jinxar jag det tänkte jag! Så jag knep. Och mamma frågade: Har du fått mens än?? Nej... det har jag inte, men den kommer.... fick ju spottings och har mensvärk. Så den kommer! Men lördagen gled förbi, inte tillstymmelse till blod. Och sen måndagen den 9:e, som borde varit ca 2 dagar efter ÄL, så hade jag ganska ont i brösten. Det kan man ju ha ibland efter ÄL eller inför mens, så jag tänkte inte så mycket på det.
Söndagen började närma sig sitt slut och det var ju den dag som min kalender sa var BIM så jag hade lite den dagen som riktmärke. Min mens är aldrig sen. Och söndagen den 22:a var det cykeldag 26. Så sen har mensen bara varit en enda gång och den gången hade spottingsarna hållit på sen en vecka tillbaka.
Satt och jagade upp mig själv lite, pratade med FL-vänner och nåra av dem peppade mig att testa. Jag var ju då på ÄL + 15 eller 16 nånting och då brukar det ju synas gott och väl på graviditetstest. Jag hade en enda sticka hemma, en sån där billig som jag fått på köpet när jag köpt ÄL-stickor. Den visar, precis som ÄL-testen, ett kontrollstreck och ett teststreck. Kunde knapps sova men somnade till slut och vaknade vid 6-tiden. Hjärtat baknade hårt när jag gick upp. Kissade en skvätt i en liten burk och doppade stickan. La den på handfatet och vände mig för att torka mig... Kikade lite på det... ingenting.
Plockade ihop förpackningen till testet och slängde... reste mig upp och skulle tvätta händerna. Då ser jag två starka streck! AAAAAHHHHHHH! Jag ville bara skrika av glädje! Stod där och stirrade på testet... kunde det vara sant? Så här såg det ut:
Ingen direkt tvekan där inte! Det är ett tydigt streck intill kontrollstrecket :) Fotade i all hast stickan upp och ner, men vad gör väl det?
Gick med stickan i hande till sovrumsdörren men bestämde mig för att M troligtvis inte riktigt skulle grappa vad det var jag visade så jag bestämde mig för att vänta med att tala om det. Jag ville köpa ett sånt där digitalt och se "gravid" i displayen. Sen hade jag sett en bok för ett tag sen som jag tyckte var jättesöt, en bok som hette "Att bli pappa" som jag gärna ville ge honom den dagen jag plussade... och den dagen var ju här nu!
Så jag höll det hemligt halva dagen, åkte sen iväg och skyllde på att jag skulle slänga sopor och tanka... köpte ett digitalt och den boken. Skaffade en liten presentpåse att lägga dem i och så hem igen.
M höll på med nåt i vardagsrummet så jag smet in på toa och tog testet. "Gravid 2-3" stod det! Galet! Nu är bilden tagen efteråt, men det här är jättemäktigt att se framför sig:
Det kändes overkligt men så klart helt galet roligt! Så ner med boken och testet i påsen och så ut ur badrummet och gömma påsen. Hade köpt med mig lunch hem och tänkte att vi skulle äta först... det var lite svårt ska jag medge ;) Men så gick jag och hämtade påsen och sa: "Jag hittade en liten present till dig på stan! Du får den en dag för tidigt... men god jul!"
Han tittade ner i påsen och sa: "Jag ska inte ta det här som att du är gravid va???" Så tog han upp boken och insåg att det låg ett graviditetstest i påsen med. Då sa han: "Nej nej, vem har du fått det här av?" Hahaha! Gulle! Sen kunde han inte säga mer än: "Är det sant?" och så kramades vi och grät lite :)
Denna bok var det. Vi har nu läst den och tycker båda att den är väldigt bra som start :) Lite roliga och gulliga råd till en förstagångspappa :)
Ja herregud vilken julklapp! Vi var båda i lite chock och kunde inte sluta le och titta på varann lite nu och då under hela dagen. Vi hade en del att göra under dagen så det var nog bra. M kom där på eftermiddagen och sa: Jag ska bli pappa! och log brett, det kändes som om det var då det landade lite för honom. Finaste M!
Vi bestämde tillsammans att våra närmaste familjer skulle få veta, så jag förberedde en present till min syster som passande nog har namnsdag på julafton. På kortet skrev jag: "Grattis på namnsdagen... Moster :)". När vi sen kom till min mamma där vi skulle fira jul så fick hon presenten. När hon läste kortet började vi båda att gråta! Hahaha...! Mamma kom in och undrade vad vi höll på med, så hon fick läsa kortet hon med och så grät vi lite till! Jag ville dela detta med dem på en gång så jag kan få stöd och råd redan tidigt i graviditeten, vi är så tajta vi tre så det var naturligt att låta dem få veta.
Så ja... nu är jag gravid då! Galet roligt, spännade och lite skrämmande med så klart! Men vi har pratat massor och är så himla glada för det här så vi kommer fixa det här kanon!
Nu väcks säkert frågan hos någon, hur gjorde just vi för att lyckas? Och svaret på det är jag nog inte helt säker på och troligtvis finns det ju heller inget glasklart svar. Det är säkert en del tajming och en del tur. Men jag tog ju D och B-vitaminen som jag skrev om tidigare. Sen det här med tajmingen... jag vet inte, vi fick ju knappt till nåt sex innan ÄL alls.
På söndagen den 1:a dec fick vi till det, men det var redan på dag 5 i cykeln. Sen fick jag lite fertilt sekret redan på tisdagen och blev lite så där att vi borde ha sex. Men ingen av oss orkade då det var fullt upp i veckan. På torsdag morgon tog jag ett ÄL-test, det var ganska starkt så jag fattade ju att tillsammans med det fertila sekretet så var det snart dags. Vi bestämde att om ÄL-testet var positivt på fredag morgon så skulle jag väcka M. Det var positivt, men jag var så himla trött och tänkte: "Näää, fan heller. jag orkar inte!".
På förmiddagen sms:ade jag M och sa att vi var tvugna att ha sex innan vi åkte iväg över helgen och det var han med på. Hem efter jobbet och så på det bara :)
Gjorde jag nåt annorlunde just denna gång? Ja faktiskt, men jag tror ju inte att det spelade nån skillnad. Jag plockade fram telefonen och kollade mail, FB och FL i typ 20 minuter medans jag låg med benen upp mot väggen... hahahaha! Sen duschade vi och drog iväg på en helg full med aktiviteter, hann inte tänka så mycket heller. Sen på måndagen där började det onda komma i brösten. Så vi kan ju iallafall veta exakt när ploppen blev till ganska exakt. Ägget släppte nog nån gång från fredagen till lördagen nånstans. Så kanske den 7-8:e december. Lite kul att veta!
Nu väntar en rad lediga dagar vilket är jätteskönt! Jag har sovit som en klubbad ända sen plusset. Tror både ledigheten och stressen som släppt gör sitt till att jag sover. Jag har nog säkert vart mer stressad och funderat mer på det här med IVF än vad jag trott själv. Nu kan jag släppa det och det är jätteskönt!
Vi vet ju inte att allt går bra med ploppen, det är ju ång väg kvar. Men vi väljer att vara glada och låta oron över MF och framtida tester ta så liten plats som möjligt. Just nu vill vi vara lyckliga och njuta av att vi väntar på en liten knodd som beräknas komma till oss i slutet på augusti :)
Jag är nu i vecka 5 eller 4+5 om man ska vara petnoga :) Efter ledigheterna ska jag ringa kliniken och berätta, kolla om jag ska fortsätta gå hos dem eller om det blir nån annanstans. Sen ska jag boka av tiden på IVF-kliniken och så skriva in mig hos BM.
Tänk... jag ska bli mamma!
Lyckligt lottad
Jag sitter ju och läser en del på familjeliv och inser vilken fantastisk tur vi haft med klinikerna här i stan, de läkare vi fått träffa och även den underbara sköterskan som varit år främsta kontakt.
När man läser om andra par som kämpat för att få komma till läkare, kämpat för att få prover tagna och kämpa för att få allt gjort bara, så inser jag att vårt löpande band av undersökningar, provtagningar, spolningar och besök är väldigt få förunnat. Vår klinik har verkligen ställt upp till 100 % för oss och det är jag så himla tacksam över.
Vi fick tid snabbt för första mötet, alla prover gick att ta ganska snabbt efter det mötet. När svaren på dem hade registrerats så fick vi ju en tid snabt för samtal med läkaren. Hon skyndade på så vi kunde få spolningen gjord och efter det gick det ju fort att få iväg remissen. Dom har verkligen gjort allt dom kunnat för att det ska gå fort för oss att få en remiss.
Det känns som om vi har fått det allra bästa vi kunde ha väntat oss. Det ärr dessutom lite overkligt att vi ska iväg till IVF-kliniken om mindre än en månad! Galet :)
Väntar på mensen som kommer imorgon. Eller senast på söndag. Men jag tror imorgon då ägglossningen var lite tidig. Har lite så där värk i apparat-trakten så jag får nog ta med lite grejer till jobbet om det är så att den behagar komma på jobbet. Menskopp och värktabletter :) Aja, det är bra att den kommer så man blir av med det, sen är det full rulle fram till nästa ÄL igen :)
Så less nu!
Jag vet att det kommer bli som ett gnäll-inlägg... men jag är så less! Det tändes ett liiiitet hopp i förra veckan at kanske kanske... Fick ganska ont i brösten och det brukar jag inte ha. Det har hållit i sig och igår och idag har jag haft som mensvärk fast mensen ska ju inte komma förrän på fredag tidigast.
Så idag tändes en liten strimma hopp som jag levde på i ca 4 timmar iallafall. Tills jag gick på toaletten här på jobbet... jo men visst kom det en strimma blod. Det ska väl vara själva fan! Man ska aldrig hoppas eller tänka tanken ens en gång. BLÄ!
Remissen godtogs av kliniken!
Idag kom det ett brev från Landstinget... Vi har fått tid i mitten på januari för ett första besök på fertilitetskliniken! Känns overkligt... pirrigt... spännande och skrämmande! Men framförallt är jag lättad. Nu vet jag iallafall att vi inte är totalt diskvalificerade och inte ens får en chans. Det som känns lite så där fundersamt är ju om vi kommer dit och jag inte hunnit gå ner till gränsen för IVF... vad händer då?
Skickas vi hem eller har dom tagit med det i beräkningen? Kanske har vi fått dispens? Är det pga av åldern i så fall? Kommer vi få våra försök även om vikten inte är under gränsen? Många frågor... och dom frågorna vet jag inte om jag vill ringa och fråga! Kanske ringer jag till min klinik här hemma, dom har ju varit så otroligt bra så. Dom har ju gjort allt i sin makt att få till detta. Så lyckas det! Underbart! Dom kanske har fått en motivering till hur dom tänker med remissen.
Oavsett så får jag fortsätta gå ner ändå så klart. Blir ingen ris a la malta för mig i jul :) Och ingen knäck eller nåt sånt heller. Måste kanske ansöka om ledigt oxå... den dagen kommer jag ju vara alldeles tossig!
M blev glad och nervös. Han vill ju men tycker det känns konstigt att det blir mer definitivt när man får komma dit på starten på en behandling. Jag blev så glad och nervös att jag grät en skvätt när han kom hem. Fast av lycka då så klart!
Nu hoppas jag in i det sista att det tagit sig i antingen denna cykel eller att det tar sig i nästa... sen ska vi ju dit och det vore ju superkul om det tog sig innan. Skönt ändå att det går framåt! Spännande...!
Vad säger man?
Tidig ÄL och kanske inte optimalt med sexandet. Sen spottings redan på dag 13 i cykeln. Jag tror ju lixom att det inte är så bra med dessa blödningar. Ett ägg kan ju aldrig få möjlighet att fästa? Känns tråkigt att man inte vet vad som orsakar just det. För jag tänker att det här med IVF är ju kanske lite bortkastat om man inte få hjälp med grundproblemet. Om det nu är ett problem, jag vet ju inte. Men jag känner att det kan ju iallafall inte vara bra för ägget om slemhinnan inte är så hållbar att den småblöder nästan hela tiden.
Borde ringa kliniken igen. Men hon sköterskan sa ju att det inte var så mycket mer att göra. Så jag vet inte. Jag känner mig iallafall orolig att det inte kommer gå om jag inte får kontroll på blödningarna.
Börjar bli lite så där att jag tror att det aldrig kommer gå. Att det är nåt fel på mig som gör att det inte kommer gå inom rimlig tid. Usch... jag vill inte vara en "av dem" som kämpar år ut och år in. Jag tror inte jag klarar det riktigt. Oavsett så vet jag ju att det är ju inte heller lönt att ge upp. Då går det ju definitiv inte.
Vi har kommit så långt jag och M, vi vill detta båda två och jag känner mig nästan lite så där otillräcklig för att det inte går. Och jag vet ju att vi försökt kort tid i jämförelse med många andra. Men det är ju min ålder som känns som den grejen som ororar mig allra mest. Att det för varje månad blir svårare att bli gravid. Känns lite moloket att man vet att tiden kanske är knapp.
Tidig ÄL
Ja det verkar som om ÄL kommer tidigt i denna cykel :) Sekretet kom igång redan i tisdags och jag flaggade för det hemma. Tyvärr så har vi inte fått till nåt holabaloo än, vilket grämer mig. Men i eftermiddag så blir det åka av :) Egentligen borde vi ju redan ha fått till det nån gång mer. För stegringen kom nån gång i natt, vet inte när för det var tokstarkt redan när jag gick upp.
Vi hade bestämt att jag skulle väcka honom om det var så, men jag tänkte att det blir så rörigt med att komma till jobbet och allt. Så det får bli efter jobbet. Vi ska iväg i helgen så vi måste få till det idag, gärna imorgon... men jag vet inte om vi lyckas med det... hahaha!
Aja, det är som det är, kan inte mer än hoppas att det räcker med idag. Det är ju en liten en som ska hitta fram... och det finns ju miljoner av dem. Så, det får bli som det blir idag. Det finns ju inget att göra åt nu iallafall. Tror iofs att det är lite sent men nu är det som det är.
Sköterskan var ganska tydlig, börja på dag 8-9 och kör varannan dag fram till dag 15-16, så kan ni inte missa. Nu är det dag 10. Ska man gå på stickorna så är ÄL imorgon... men man vet ju aldrig heller. Alla är ju inte skapta helt lika och jag känner på mig att vi är sent ute.
Håll tummarna för mig iallafall, kanske att det är mitt i prick :)
Vitaminerna
Fick en fråga om vilka vitaminer jag köpte och jag kan ju länka in dem här tänkte jag.
Den D-vitamin jag ville köpa var denna: http://www.lifebutiken.se/life/produkter/D-vitaminer1/D-vitamin_1000_IE.ecp . Den skulle jag tagit två av för att komma upp i 2000 IE. Nu fanns inte just den på den butiken jag var utan jag hittade en annan som innehöll 2500 IE och då behövde jag ju bara ta en av den :)
Så här såg burken ut av den:
Tabletten är inte groteskt stor och smakar inte illa iallafall :) Det är en fettlöslig vitamin så den ska tas med mat, gärna nåt fett. Hon i butiken tyckte att man skulle ta den till frukost, för den kan göra en lite pigg, så ihop med en macka med lite smör på var hennes råd. Jag äter inte smör och ofta inte så mycket fett till frukost heller, så jag har tagit den till lunch. Nu imorse vart det äggmacka med kaviar på så då tog jag den ihop med det, kaviar är ju lite fett.
Sen skulle jag ju ha en B-vitamin med med 50 mikrogram av alla olika B-vitaminer. Den jag ville ha var denna: http://www.lifebutiken.se/life/produkter/B-vitaminer1/B-50_Vitaminer.ecp men den fanns ju tyvärr inte där jag var. Så då blev det denna istället:
Den tabletten är som en sån där kapsel med pulver i och smakar APA. Men den är ju lätt att svälja så det är bara att dricka mycket. Denna vitamin är vattenlöslig och tas ihop med någon måltid, så den åker med när jag tar den andra. Orkar inte ta dem vid ilka tillfällen utan kör alla piller samtidigt. Tar ju även en multivitamin Kvinna utöver dessa två.
Hoppas du fick svar på din fråga, du som undrade :) Det jag läst mig till är iallafall att en B-komplextablett innehållande 50 mikrogram av alla B-vitaminer är bra och sen en D-vitamin med runt 2000-2500 IE (2500 IE är 63 mikrogram, om det står i nån annan enhet på burken tänkte jag). En del säger mer av D-vitamin, men jag tycker att lagom är bäst. Så hittar man inte en med den fulla dosen i en tablett kan man ju ta två av en svagare.
Ny vecka, nya möjligheter
Ja så var den nya vecka igång igen då. Vaknade med huvudvärk och lite så där lagom kli i halsen. Tror dock att det mest var trötthet för när jag kom igång så var det ingen fara. Men SÅ himla trött. Somnade sent och fick draaaa mig ur sängen. *gääääsp*
I helgen läste jag en del om spottings och sånt. Det visade sig att många blivit hjälpta av B-vitaminer. Det fanns tips på en typ av tillskott som man kunde köpa och dessa tabletter kunde hjälpa slemhinnan att hålla. Sen var det en annan vitamin som kunde göra susen för fertiliteten, D-vitamin. Det är det vi bunkrar när vi solar. Det bildas i huden av solen. Men eftersom vi i norden inte har så mycket sol på höst och vinter så kan vi behöva tillskott av det. Dessutom har man studerat sambandet mellan svårigheter att bli gravid och inderskott av D-vitamin på Huddinge sjukhus. Där har man funnit att det kan finnas ett samband. Så jag tänkte att vad sjutton, lite B och D-vitaminer är ju bara att tjoffa i sig då.
Så det började jag med i lördags. Det var ganska tydligt att man kissade ut de B-vitaminer som inte togs upp, syntes på färgen på urinen :) Sen sägs det att man blir pigg av D-vitaminen och det skulle ju inte skada!
Nästa måndag, om en vecka, är det ÄL igen då. Vi börjar på nytt med varannan dag från och med onsdag. Sen ska vi bort över helgen så vi får se hur vi löser det. Kanske får vi lov att få till det fredag och söndag då. Men det löser sig. M är rolig iallafall, han vaknade idag när jag höll på att klä på mig och sa: "Ska vi ha sex ikväll?" Ja, det kan vi väl, svarade jag. Då sa han: "Bra, för imorgon måste mina krigare vila när vi börjar.". Börja med vad, frågade jag. "Ja men du vet, vi börjar du då. Göra barn." Haha, han är ju rolig. Inget fel på engagemanget iallafall :)
