Går trögt
Ja lite trögt är det. Men så här ser stickorna ut idag:
Morgonen är ju inget, lunch iallafall nåt. Och till kvällen kaaanske man kan ana att det är lite starkare. Är idag på dag 11. Så vi får se då. Donatorn trodde mest troligt imorgon. Han var lite fundersam att jag kanske har min stegring redan på morgonstickan och han behöver åka tidigt om han ska hinna med att åka över dagen. Men vi bestämde att jag testar som vanligt vid 7-tiden så får vi ta det därifrån. Jag är ju lite tveksam till att det kommer nån stegring alls jag. Men men, vi får väl se.
Meeeen!
Det är som ett himla hån! Nu går jag här och kniper för allt jag är värd. En timme till bör jag hålla mig för att göra mitt ÄL-test. En timme. Men en timme är galet lång tid kan jag säga. Iallafall om man är kissnödig. Får gå och plocka med något.
Jag skulle ju inte
Det är helt galet. Jag skulle ju inte stressa upp mig över saker och ting. Nu är det dag 10 och inte tillstymmelse till stegring alls på stickorna. Och GIVETVIS när jag verkligen behöver hålla mig så är jag lite dålig i magen så jag behöver uppsöka toaletten av andra anledningar... hur lätt är det att hålla sig då? Inte så värst! Typiskt.
Men men, vad gör man. Nu ska jag försöka hålla mig till 16-tiden ungefär. Då borde det vara lugnt ur den synvikeln att det har gått rätt tid. Har så ont i huvudet dessutom. Inte så roligt. Har slut på huvudvärkstabletter... måste fixa nya. Ska försöka stå ut tills ikväll, om jag orkar, så kan jag gå och handla nya då.
Ok, vi får se hur det utvecklas.
Idag borde det synas
Eller kanske imorgon. Jag är på dag 9 idag. Sist började jag testa på kvällen dag 12. Vilket ger det ca 3 dagar att synas nåt. Funderar på om det kommer att komma nån stegring. Eller, jo det kommer det väl göra. Mest troligt iallafall. Och gör det inte det... Vad gör jag då? Jag kan ju inte svära på att jag har haft ÄL tidigare heller. Jag har ingen aning. Men jag har ju upplevt symtom som ska tyda på ÄL. Vi får väl se.
Så klart kan det vara olika dagar varje gång som stegringen och ÄL kommer.
Men en sak som donatorn berättade för mig var att om man har kort cykel kan det vara tecken på att äggstockarna kan vara på gång att lägga av. Alltså, inte sluta fungera. Utan av åldern. Stänger av för att pensionera sig kan man säga. Och det var ju inte så lysande att höra. Men till nästa ÄL rådde han mig till att tempa som komplement.
Why not, bara att testa. Med tempning kan man se om ägget släpper. Ser man temperaturförändringen så vet man att ägget har släppt. Men ser man ingen temperaturförändring så betyder det att ÄL uteblev. Vilket i sig inte är onormalt, så är det ibland. Men i min ålder är det väl inte så lysande ihop med korta cykler osv.
Så jag tänkte väl att man kan testa sen i nästa cykel. Finns tydligen en bra sida att logga det på också. Ska kika in där och se hur det ser ut.
Testar
Ja nu testar jag tre gånger om dagen. Inget än idag. Ska ta ett sent i kväll oxå tänkte jag. Tog ett digitalt nu precis! Det var ju lite roligt :) Där får man ju ja eller nej och behöver inte tyda själv. Men å andra sidan kan man heller inte se om strecken blir starkare heller. Men kul att prova iallafall. Om det nu stämmer med imorgon så lär jag ju se på stickorna om det ser ut att bli nåt och då kan jag kika med ett digitalt oxå.
Men som donatorn sa: Kroppen är analog och det är sällan de digitala kan ge mer information än de enkla stickorna. Och det är ju sant. Men men, nu kör jag så här denna gång, så får man se hur man trivs med det.
Fick kontakt med en till donator idag. En som jag tror skulle vara bra. Finns i en stad ganska nära. Smidigt. Får se om det kan vara nåt framöver. Men hur det än är så känns den första, han som inte kunde ta sig iväg och ta tester, som en riktigt bra donator. Han passar mig :) Men vi får väl se hur det går med honom, han har haft det lite rörigit just nu privat. Håller tummarna!
Och nej, det är inte så att jag tar nån annan istället för och att det skulle vara sämre på nåt vis. Det är bra donatorer båda två. Och blir jag gravid så är jag faktiskt benägen att säga: TACK! Bara det. Då spelar det ingen roll vem av dem det var i slutänden. För "alla" som jag tror på har jag ju en känsla för, jag tror ju på dem av nån eller flera anledningar.
Pirrigt inför imorgon!
Det var roligt!
Idag har jag pratat med donatorn i telefon. Man kan till och med höra att han jobbar inom vården :) Han var väldigt trevlig och nu känns det superbra. Mest troligt så kommer han hit på måndag eller tisdag. Om stegringen nu kommer som beräknat på söndag eller måndag. Men vi får se, spännande är det hur som helst! Han har berättat mer i detalj varför han gör det här, hur han vill att det ska vara sen, han har frågat mig om hur jag vill att det ska vara, vad jag har för tankar och idéer.
Vi kom bra överens och han kommer bli bra som första gångens donator. Säker och tydlig :)
Ja, nu närmar det sig! Så förväntansfull och fnissig idag. Jag vet att sannolikheten för att det tar sig är ca 15-20%, så det finns inga större förhoppningar. MEN kul ändå att bollen är i rullning!
Testerna visar ingenting än så länge men snart så! Imorgon kör jag ett digitalt test mitt på dagen, kul att testa nåt nytt. Så blir det lika på söndag. Blir intressant det här.
Hoppsan!
Idag började jag testa igen med stickorna, inget utslag än. Men det ska det inte vara heller. På måndag eller tisdag mest troligt. Idag är det dag 6 och inte tidigare än dag 8 får jag nån reaktion på stickorna. Så än är det ett tag kvar.
Men så var det det här med att jag bestämt att vänta till nästa ÄL. Det blir inte så! Den här mannen som jag pratat om som jag haft kontakt med, han som jobbar inom vården... Han tyckte att det var lika bra att köra om jag tyckte att det kändes bra. Precis som jag vet sen tidigare så är det ju högst osannolikt att det blir nåt första gången iallafall. Så då tänker jag att va fasen... det är bara och köra. Inte för att jag inte VILL att det ska bli nåt. Det är klart jag vill! Det är en bra donator och jag tror på honom!
Men det är ju det där med alla om och men. Jag vet inte när ÄL kommer, jag har inte sett stegringen nån gång och jag äter penicillin. Men det var ingen fara för donatorn. Han sa att det var inga hinder för insemination. Han sa att jag fick bestämma. Han var tillgänglig under veckan och han kunde gärna komma. Så, ja. Om allt nu går enligt plan då så ska jag köra första inseminationen i början på nästa vecka. Väldigt spännade!
Idag kom sprutorna jag beställt också. Sterila och allt. Förpackade en och en. Nu har just den här donatorn med sig allt vi behöver. Så denna gång behöver jag inte bistå med något. Och han vet hur man gör. Nu ska testningen bara gå enligt plan oxå. Jag tror på att ÄL kommer på tisdag, för det är den enda dagen i nästa vecka som det finns lite göromål. Men så är det alltid. Och är det så så får vi ta det som det kommer den dagen. Det ordnar sig säkert.
Hoppsan!
Idag började jag testa igen med stickorna, inget utslag än. Men det ska det inte vara heller. På måndag eller tisdag mest troligt. Idag är det dag 6 och inte tidigare än dag 8 får jag nån reaktion på stickorna. Så än är det ett tag kvar.
Men så var det det här med att jag bestämt att vänta till nästa ÄL. Det blir inte så! Den här mannen som jag pratat om som jag haft kontakt med, han som jobbar inom vården... Han tyckte att det var lika bra att köra om jag tyckte att det kändes bra. Precis som jag vet sen tidigare så är det ju högst osannolikt att det blir nåt första gången iallafall. Så då tänker jag att va fasen... det är bara och köra. Inte för att jag inte VILL att det ska bli nåt. Det är klart jag vill! Det är en bra donator och jag tror på honom!
Men det är ju det där med alla om och men. Jag vet inte när ÄL kommer, jag har inte sett stegringen nån gång och jag äter penicillin. Men det var ingen fara för donatorn. Han sa att det var inga hinder för insemination. Han sa att jag fick bestämma. Han var tillgänglig under veckan och han kunde gärna komma. Så, ja. Om allt nu går enligt plan då så ska jag köra första inseminationen i början på nästa vecka. Väldigt spännade!
Idag kom sprutorna jag beställt också. Sterila och allt. Förpackade en och en. Nu har just den här donatorn med sig allt vi behöver. Så denna gång behöver jag inte bistå med något. Och han vet hur man gör. Nu ska testningen bara gå enligt plan oxå. Jag tror på att ÄL kommer på tisdag, för det är den enda dagen i nästa vecka som det finns lite göromål. Men så är det alltid. Och är det så så får vi ta det som det kommer den dagen. Det ordnar sig säkert.
Hoppsan!
Idag började jag testa igen med stickorna, inget utslag än. Men det ska det inte vara heller. På måndag eller tisdag mest troligt. Idag är det dag 6 och inte tidigare än dag 8 får jag nån reaktion på stickorna. Så än är det ett tag kvar.
Men så var det det här med att jag bestämt att vänta till nästa ÄL. Det blir inte så! Den här mannen som jag pratat om som jag haft kontakt med, han som jobbar inom vården... Han tyckte att det var lika bra att köra om jag tyckte att det kändes bra. Precis som jag vet sen tidigare så är det ju högst osannolikt att det blir nåt första gången iallafall. Så då tänker jag att va fasen... det är bara och köra. Inte för att jag inte VILL att det ska bli nåt. Det är klart jag vill! Det är en bra donator och jag tror på honom!
Men det är ju det där med alla om och men. Jag vet inte när ÄL kommer, jag har inte sett stegringen nån gång och jag äter penicillin. Men det var ingen fara för donatorn. Han sa att det var inga hinder för insemination. Han sa att jag fick bestämma. Han var tillgänglig under veckan och han kunde gärna komma. Så, ja. Om allt nu går enligt plan då så ska jag köra första inseminationen i början på nästa vecka. Väldigt spännade!
Idag kom sprutorna jag beställt också. Sterila och allt. Förpackade en och en. Nu har just den här donatorn med sig allt vi behöver. Så denna gång behöver jag inte bistå med något. Och han vet hur man gör. Nu ska testningen bara gå enligt plan oxå. Jag tror på att ÄL kommer på tisdag, för det är den enda dagen i nästa vecka som det finns lite göromål. Men så är det alltid. Och är det så så får vi ta det som det kommer den dagen. Det ordnar sig säkert.
Hoppsan!
Idag började jag testa igen med stickorna, inget utslag än. Men det ska det inte vara heller. På måndag eller tisdag mest troligt. Idag är det dag 6 och inte tidigare än dag 8 får jag nån reaktion på stickorna. Så än är det ett tag kvar.
Men så var det det här med att jag bestämt att vänta till nästa ÄL. Det blir inte så! Den här mannen som jag pratat om som jag haft kontakt med, han som jobbar inom vården... Han tyckte att det var lika bra att köra om jag tyckte att det kändes bra. Precis som jag vet sen tidigare så är det ju högst osannolikt att det blir nåt första gången iallafall. Så då tänker jag att va fasen... det är bara och köra. Inte för att jag inte VILL att det ska bli nåt. Det är klart jag vill! Det är en bra donator och jag tror på honom!
Men det är ju det där med alla om och men. Jag vet inte när ÄL kommer, jag har inte sett stegringen nån gång och jag äter penicillin. Men det var ingen fara för donatorn. Han sa att det var inga hinder för insemination. Han sa att jag fick bestämma. Han var tillgänglig under veckan och han kunde gärna komma. Så, ja. Om allt nu går enligt plan då så ska jag köra första inseminationen i början på nästa vecka. Väldigt spännade!
Idag kom sprutorna jag beställt också. Sterila och allt. Förpackade en och en. Nu har just den här donatorn med sig allt vi behöver. Så denna gång behöver jag inte bistå med något. Och han vet hur man gör. Nu ska testningen bara gå enligt plan oxå. Jag tror på att ÄL kommer på tisdag, för det är den enda dagen i nästa vecka som det finns lite göromål. Men så är det alltid. Och är det så så får vi ta det som det kommer den dagen. Det ordnar sig säkert.
Himmel
Jag satte mig och läste om vad man kan behöva förbereda med intag av olika vitaminer och sånt. Jo tack, det var ett par! Jag tar multivitamin redan, har börjat äta folsyra och funderade på att ta extra D-vitamin. Det ska tydligen finnas en koppling mellan för låg halt av D-vitamin och problem med fertiliteten. Men jag har tagit multivitamin i över ett år, utan uppehåll och den jag tar innehåller mer än dagsdosen av D-vitamin så jag tänkte att det bör vara nog.
Så läste jag mer. Det finns massor med piller man kan ta om man tror att det gör skillnad. Men jag beslutade mig för att vitaminer, en allsidig kost och folsyra får vara nog så här innan jag vet nånting om min fertilitet. Helt enkelt så får jag testa ett par gånger innan jag börjar lägga massor med pengar på saker som jag inte vet har någ effekt.
Nu har det varit lite slappt under sommaren med träning och kost, det ska jag erkänna. Men snart drar allvaret igång och då får man skärpa till sig.
Imorgon är det dags för test! Jag vet att det är väldigt tidigt, men det blir bra. Då kan jag omöjligt missa stegringen. Skulle nog egentligen inte behöva testa alls förrän tidigast på fredag eller lördag. Men nu blir det så. Så kan jag ringa in ÄL ordentligt den här gången.
Fick ett mail idag från en som är "reserv" (han vet om att han är reserv) och han berättade lite om ÄL som jag visserligen visste, men som det var lite kul att få bekräftade. Han är jobbar inom vården och kan en del om detta. Han har donerat förut och har superkoll. Han skrev att om jag har en cykel på 25 dagar så kommer ÄL mest troligt kring dag 10-11. Och det stämmer ju hur bra som helst om man ser till förra testningsperioden. Jag började testa på dag 12. Alldeles för sent. Vilket jag visste, men ändå. Han sa att det också är väldigt troligt att den lilla blödningen som jag har kring dag 9-11 mycket väl kan vara en liten blödning av att ägget släpper. Det var väl också vad jag kunnat lista ut om jag tänkte lite mer noga på allt.
Han gav mig tydliga instruktioner om att börja testa på lördag, stegringen kommer troligen söndag eller måndag och sen släpper ägget troligen tisdag. Och det var ju precis vad jag listat ut själv. Bara lite kul att han hade samma åsikt. Ska bli intressant att se om det är som han och jag tror.
Han är en väldigt erfaren donator och har följt ett antal kvinnor från ÄL och vidare genom graviditeter. Han är väldigt rolig, har ett härligt sätt och är utifrån vad jag kan bedöma en väldigt ärlig person. Jag tror på honom som reserv. Han bor sämre till än den donatorn jag valt i första hand. Så det blir lite mer omständigt, men fullt genomförbart. Iallafall på ett eller annat sätt.
Ikväll känner jag mig väldigt glad och upprymd. Det känns som att det här kommer bli min livs resa, och så klart blir det ju så oavsett vad som händer. Jag tror på mig själv och jag tror på en märklig och spännande höst!
Lite kul att kika på
Här kommer beräknade förlossningsdatum för mina ÄL fram till årsskiftet, lite kul att kika på tycker jag! Om jag får gissa... så kanske det kommer bli en augusti-bebis :) Om det blir nån bebis. Bäst att säga så. Bäst att ställa in sig på att det inte kommer vara så lätt. Men om jag får tro och hoppas, så tror jag på en augusti-alien.
| Fertila dagar | Resulterande förlossningsdatum |
| söndag, 29 jul, 2012 - fredag, 3 aug, 2012 |
onsdag, 24 apr, 2013 |
| torsdag, 23 aug, 2012 - tisdag, 28 aug, 2012 |
söndag, 19 maj, 2013 |
| måndag, 17 sep, 2012 - lördag, 22 sep, 2012 |
torsdag, 13 jun, 2013 |
| fredag, 12 okt, 2012 - onsdag, 17 okt, 2012 |
måndag, 8 jul, 2013 |
| tisdag, 6 nov, 2012 - söndag, 11 nov, 2012 |
fredag, 2 aug, 2013 |
| lördag, 1 dec, 2012 - torsdag, 6 dec, 2012 |
tisdag, 27 aug, 2013 |
| onsdag, 26 dec, 2012 - måndag, 31 dec, 2012 |
lördag, 21 sep, 2013
|
Sakta framåt
Jag tog mig i kragen och beställde fler ägglossningsstickor idag. Räknade de jag hade kvar och de räcker gott och väl till denna testning, men jag vill ha så jag kan testa hur mycket kah vill och när jag vill. Så det var bra. På samma ställe som sist, Minipris-tester.se. Jag tror att det är bra att ha hemma. Så det inte tar slut och jag blir stående där utan.
Sen beställde jag lite dåna där doseringssprutor också. Hittade en sajt som hade rätt spruta i sterila förpackningar. Perfekt! Så nu kommer det såna så småning om också. Fri frakt över ett visst belopp och det blev 15 sprutor. Kommer räcka länge. Två per cykel, jag har en i medicinlådan sen tidigare, så 8 inseminationer om jag gör två inseminationer i varje cykel. Ren spruta varje gång. Det är bra tycker jag.
Blir det sprutor över så blir det, mest troligt inte :) Kommer säkert få traggla med detta ett antal månader. Så jag förser mig. Det är en mysig känsla att sitta och fnula med det här kan jag säga! Väldigt kul och mycket förväntningar. Det är en häftig resa att ha tagit tag i det nu. Det är också väldigt roligt att ni är ett par som följer med på resan här på bloggen.
Nu är det BARA ägglossningen jag väntar på. Att få börja testa igen. Jag är bara väldigt dålig på att vänta :)
Inget är enkelt
Jaha, nu går jag här och börjar bli lite pirrig för att det är dags att testea snart igen. På torsdag börjar jag med stickorna igen. Det är innan jag slutat min mens. Men jag SKA inte missa ÄL denna gång.
Har haft lite svårt att få tag på donatorn sista veckan och jag var lite nyfiken på hur det gått med testningen förra veckan. Igår mailade han och berättade att han inte kommit iväg till sjukhuset. Han hade giltiga skäl (vilka jag inte vill skriva om här), men det hade inte blivit nån testning. Jag blev direkt lite nedslagen och tänkte att han ångrat sig. Han som var så bra.
Så jag skrev till honom och frågade om han ville hoppa av och att det i så fall var ok. Det måste funka och kännas bra för båda. Det finns inget annat för mig. Och är det så att det just nu inte funkar bra för honom så vill jag absolut inte vara drivande och pressa honom. Herregud, nej det ligger inte för mig alls.
Men jag fick svar att han ville fortsätta vårt "projket", skönt! Men vi får se nu hur det blir, om han hinner med att komma iväg och testa sig och allt det där. Men det brinner inte i knutarna alls för min del. Jag inser att denna ÄL är lika bra att hoppa över. Det blir för rörigt att få ihop det och jag behöver ju egentligen få bättre koll på ÄL och så där. Dessutom äter jag penicillin just nu. Inte för att det spelar nån roll, jag har läst på bipacksedeln att det ska vara lugnt. Men jag tycker ändå att med alla omständigheter så kan det vara lika bra att ta det på nästa ÄL.
Sen har jag faktiskt insett att det kan vara bra att knyta ett par olika donatorer till sig. Inte alls för att den jag hittat inte skulle duga. Utan helt enkelt för att saker kan dyka upp och donatorn kan få förhinder att komma. Det finns mycket som kan strula till det och det kan säkerligen kännas frustrerande om jag vet exakt när han borde komma och han inte kommer ifrån då. Så jag har kikat igenom mina mail och meddelanden på sidan där jag hittat donatorerna. Det finns en eller två till som jag känner att jag skulle kunna tänka mig att ha som donator till en liten. Har mailat dem igen så får vi se vart det landar, det ska ju vara genomförbart oxå. Inte bara att hitta en och komma överens, utan även rent praktisk så måste det ju fungera när dte väl ska till.
Men iallafall, som det ser ut för dagen så väntar jag till nästa ÄL med det första försöket. Så ni vet :)
Funderingar
Idag har det funnits en del tankar och, jag erkänner, tvivel. Det är en tuff grej jag gett mig in i och vissa dagar undrar jag om jag gör rätt. Det finns så mycket åsikter och fördomar i samhället som gör att jag tänker på det moraliska att göra det här på egen hand. Att planera för att ett barn ska växa upp med bara en förälder, att det på något sätt kommer vara mycket tuffare än för de barn som växer upp med två föräldrar.
Och hur jag än vänder och vrider på det så landar jag i att det är rätt. Rätt för mig. Jag kommer kunna ge mitt barn en trygg och meningsfull uppväxt. Det vet jag. Och jag får kanske rusta mig själv lite extra för att möta fördomar även senare gentemot mitt val. Men det är ok. Jag vet ju att de allra flesta barn är väldigt efterlängtade. Och mitt kommer ju vara som en gåva större än livet. Det kan omöjligt vara så att mitt barn inte kommer uppleva kärlek i sitt liv. Det finns många som kommer kunna ge mitt barn en social och trygg uppväxt. Jag har vänner och familj som stöttar mig genom allt detta. Och det är jag oerhört glad för. Ni är bäst, vet ni det?
Så summan av kardemumman idag är att jag står på samma ställe som igår. Jag vill detta, jag verkligen vill. Och jag kommer göra det på mitt sätt, kanske lite annorlunda, men för det inte fel sätt.
Nu så!
Idag kom mensen. Precis på dagen som jag räknat att det skulle bli. Det är ju lite lustigt hur man kan bli så glad av att mensen kommer, det brukar ju inte vara nåt man väntar med spänning på direkt Jag har två appar i telefonen som ska ha lite koll på mina dagar. Jag behöver dem inte, men det är lite kul att se om det stämmer. Denna gång gjorde inte nån av dem det. Trots att jag ställt in 25 dagars cykel. Dom är mest lite roliga att ha, så jag går ju inte efter dem slaviskt. Bara kollar lite.
Men eftersom jag fick mens idag, betyder det mest troligt att ÄL kommer tidigare än beräknat och då kommer inte svaren på donatorns test att ha hunnit komma. Kanske är meningen att jag ska vänta till nästa gång? Vi får se :) Hinnar han få svaren så testar jag gärna. Men annars så får det vänta till nästa.
Det ska hur som helst bli roligt att få börja testa med stickorna igen sen! Ska räkna så jag har så det räcker att testa som jag tänkt. Dom är så billiga så det är bara att köpa ett gäng till.
Man ser bara bebisar överallt
Nu plobbar det ut bebisar överallt. Precis överallt. Och ingen ger dem namn? Alltså... vet man inte vilket namn man vill ge bebisen? Jag kanske är knäpp, men jag har ganska bra koll på namn. För mig är det nåt jag tänkt på typ hela livet. Just nu finns det 2 bebisar i min närhet som inte fått sina namn. Men jag undrar lite varför? Eller är det så att det inte är så viktigt när det kommer till kritan?
Och bebismagar ska vi inte tala om. Överallt dom med. Som spärrballonger som är redo att spricka. Jag tänker att dom går där med magarna väldigt länge. Tungt måste det vara. Så klart det är. Men det positiva är ju att man vet varför magen ser ut som den gör. Bebis onboard :)
Nu blir det till att göra kväll här. Dagen har varit innehållsrik och jag tror att det kan vara dags att kila till kojs.
Väntan
Nu väntar jag. Jag är ganska dålig på att vänta. Mitt tålamod är kanske inte det allra bästa. Men det är just nu vad jag måste ha. Tålamod. Nu väntar jag på mensen. Om allt är som vanligt så kommer den på lördag eller söndag. Det är ju det att jag vill börja testa igen. Haha! Men det är ju så. Jag vill kunna se ÄL. Och jag ska ju testa den när mensen är slut. Sååå... nu vill jag att den ska komma.
De digitala testen har kommit också. Det ska bli roligt att testa dem. Sticka morgon och kväll, digitalt test till lunch. Då KAN jag inte missa. Omöjligt.
Nåt jättefånigt ska jag erkänna nu. Jag har kikat på blocket lite på barnvagnar och sånt. Det är ju MASSOR man behöver som man inte tänker på. Och det mesta finns ju i kanonskick på Blocket. För på riktigt, en barnvagn för 8000-10000 kr? Alltså. På riktigt? Njae... jag lägger nog hellre pengarna på nåt annat. Man får ju vara lite så där lagom kräsen. Hitta nåt som är lagom. Och vet ni, det där löser sig om det blir en liten babyalien.
Denna vecka testar sig donatorn, spännande! Förhoppningsvis får han svar innan nästa vecka är slut. För OM allt klaffar kanske jag testar i den cyklen första gången. Fattar ni? Det KAN vara så att det bara är ca 2-3 veckor bort. Känns så häftigt, roligt och starkt! Om det blir så kommer jag nog bli lite tossig. Det kommer säkerligen kännas väldigt märkligt. Och fantastiskt roligt!
Så på sätt och vis hoppas jag att "vi" får svar på testerna fort, så jag kan ge mig på ett första försök redan i nästa cykel. Och samtidigt tänker jag att det kanske är bra att kolla en cykel till för att ha bättre koll. Men vi får se hur det blir. Tiden går lååååångsamt hur som helst ;)
Det dyker upp saker i mitt huvud så där lite när som helst. Rätt var det är så ploppar det upp nåt. Som en sak som jag låg och tänkte på igår när jag skulle sova. Sån där babyshower, det vore ju ganska roligt! Men det kan jag ju inte anordna själv :) Eller jo, en del gör det. En liten välkommen-till-oss-fest-kalas-grej med lite cupcakes och änglar och grejer. Hehehe... men jag vet inte, det ordnar nog sig det med. Det är ju bara såna där grejer som jag kommer på och som poppar upp mitt upp i alltihopa.
Ang föregående inlägg
Jag kom på en sak, ni kanske inte har en aning om HUR det ska se ut om man har ägglossning? På stickorna menar jag. Dom har ett kontrollstreck och ett teststreck. Kontrollstrecket är det ni ser längt till höger mot det gröna. Intill kontrollstrecket till vänster ska det bli ett streck som är lika starkt eller starkare i sin färg om man har ÄL. Som ni ser så har jag inte tillstymmelse till sånt streck på stickorna. På nåra är det en svag skugga. Men inte mer. Nästa gång hoppas jag att det ska kunna synas :)
Det är en väldigt rolig och märklig känsla att denna resa är påbörjad. Jag vet ju att den kommer bli lång. Väldigt lång. Men det gör inget. Det svåra är ju när man är lite som jag, att man vill att det ska ske NU. Men så är jag ganska lugn med att det här kommer ta tid, ändå. Det kommer ta tid och det är ok att det gör det.
Så smått börjar man fundera på hur det blir sen, om jag blir gravid och får en liten. Vad händer då? Hur kommer dte att vara? Vilken liten filur kommer min vardag att berikas med? DET är ännu mer märkligt och ännu mer spännande :)
Om ni är nyfikna
Så här ser det ut med mina stickor. Testningen är ju påbörjad sent och mest troligt har jag missat, men så här ser det ut. Dag 18 ser lika ut som dag 17. Den ligger på tork bara :)
Så testningen ska påbörjas tidigare nästa gång så klart och tre gånger per dag. Så man kan pricka in bättre.
Så kan det vara!
Jag hade så klart negativt på båda testerna igår och idag har jag inte gjort nåt. Dels för att det känns meningslöst och sen för att jag sov lite länge. Man "ska" inte testa med morgonurin... så jag tar ett test nån gång här vid lunch i stället. Men det känns egentligen onödigt. Jag har missat ägglossningen denna gång eller inte haft nån.
Så kom jag att tänka på en sak, en grej som jag inte kom på förrän igår. När jag har mens så har jag lite först. Sen nån/nåra dagara med ganska mycket. Sen tonar det ner. Försvinner nåra dagar sen har jag oftast en dag, ibland två med en färsk blödning igen. NU kom jag på... om det är så att det är en blödning av ägglossningen så stämmer ju det ganska bra med om jag har tidig ägglossning! Om mensen tar slut, så går de ett par dagar så släpper ägget och jag får en liten blödning.
Har inte ens tänkt den tanken. Att det skulle kunna vara så att det hör ihop. För om jag tänker efter då... så har jag inte haft en sån blödning alls denna månad! Och det kan ju då stämma ganska bra. Eftersom jag inte heller har mätt nån stegring.
Visserligen är det nog så att jag började testa sent, men de andra symtomen som jag brukar ha har ju inte heller infunnit sig. Förutom sekretet då :) Men det styrs av östrogenet, så det hör säkert ihop med cykeln i övrigt.
Ja, efter nästa mens ska jag börja testa direkt när den slutar. Ibland kommer nämligen det fertila sekretet lite så där i slutet av mensen. Och är det nu så att man kan ha sånt sekret upp till 5-6 dagar innan ÄL så stämmer det ju. Och har jag nu tidig ÄL så stämmer det väldigt bra. Så nästa gång jag testar blir det direkt när mensen börjar ta slut eller är slut. Det positiva är att stickorna är jättebilliga, så man kan ta tre om dagen och ändå inte gå bankrutt.
Sen har jag faktiskt beställt de lite dyrare digitala testen som man inte behöver tyda själv. Dom säger om man har eller inte har ÄL med en glad gubbe om man har och ingenting om man inte har. Stickorna är inte helt enkla att förstå sig på. Jag ska lägga upp en bild sen på mina tester så får ni se att det inte alltid är så enkelt att se på dem. Jag tänkte att det kan vara kul att testa en gång om dagen med de dyrare och sen köra två gånger om dagen med de billiga. Missar jag den då är det ju helt omöjligt att kunna se stegringen :) En del har stegringen ett par timmar bara, och missar man den så gör man. Men ingen idé att fundera så mycket på det. FÖr denna månad har jag definitivt missat stegringen eller inte haft ÄL.
Nästa cykel ska jag ha bättre koll :) OM jag och donatorn ska göra ett första försök under den cykeln så är det ju ganska viktigt att det klaffar. Lyckas jag inte se stegringen nästa cykel så för jag väl lägga upp en ny strategi då. Vi får se. Men lite spännande och roligt är det!
Vet inte om jag skrivit det, men ser man stegringen så ska man inseminera inom 24-48 timmar. Säg att jag inte har stegring på kvällen en dag, så ser jag stegringen på förmiddagen dagen efter. Då är det lämpligt att inseminera antingen under kvällen och/eller under fm nästa dag. Om man testar två gånger om dagen med ca 10-12 timmars mellanrum så kan man ju som högst missa stegringen med 12-14 timmar. Och om man precis missar den på kvällen, tester positivt på morgonen, då har man ju ca 10 timmar på sig innan ägget släpper.
Spermierna kan ta upp till 2 timmar på sig att ta sig dit dom ska dejta ägget. Sen kan dom leva upp till 3-5 dygn där vid träffpunkten :) Så får man till att man ser stegringen ganska exakt så är det kanon att inseminera efter ca 20 timmar. Om det går att styra det så. Men vet man inte mer exakt, så kan man försöka få till en insemination nåra timmar före man tror att man ska ha ÄL och nåra timmar efter vad jag förstår. Det är ju väldigt svårt att veta exakt när bästa tiden är, men man får försöka så gott man kan.
Aja, det där löser sig. Jag lär ju försöka se stegringen iallafall. Och sen får man styra upp det därifrån :)
Bra, det känns bra
Kikade in på min mail och såg ett mail från donatorn. Hihi... från den som förhoppningsvis kommer hjälpa mig med mitt bebisfrö. Och i samma sekund som jag öppnade det så kände jag att jag "valt" en bra donator. Det lixom känns som att det kommer bli bra.
Hela situationen är ju märklig. Men ber om hjälp från vilt främmande människor och dom säger: "Jag kan hjälpa dig!" Dom vill inte ha mer än resan betald om dom får åka, inget annat. Tänk att det finns såna människor! Fantastiskt egentligen. Och jag är så tacksam att det finns de som gör det här för att dom tycker att det är en god gärning.
Jag har fått en del frågor om jag inte är rädd att donatorn sen kommer och vill vara pappa. Och visst, ett ömsesidigt risktagande är det. Men genom att pratas vid och göra klart vart man står så har man iallafall försökt så gott man kan att lösa det. Så klart finns det en oro i just den frågan. Så det är viktigt att det känns helt bra. Och med denna donator gör det det.
Fick tipset av en annan donator som hållt på länge, att skaffa en backup. Om det skulle skita sig nån gång att "min" inte kan komma eller så. Det är ju så ibland att det kan dyka upp saker som man inte rår över. Ska kanske se till att en sån finns tillgänglig. Just den som gav tipset är en het kandidat, han verkar vettig. Måste bara känna efter lite först :)
Troligen missat
Japp, så är det nog. Troligen har jag missat ÄL denna gången. Men men, det lär ju komma fler :) Dte är lätt att sitta och funder på det. Typ hela tiden. Och min kompis som jag träffar i princip dagligen vet nog allt om min ÄL vid det här laget. Stackars dig, jag hoppas att du står ut... det är bara typ dryga året kvar på mitt tjat :) Om jag blir gravid inom ett par månader vill säga ;)
Men iofs... det går väl förhoppningsvis från ÄL-prat till gravid-prat. Hmmm... vet inte om det är så mycket bättre för kompisen iofs... *ler*
Inget än
Inte för att jag tror att ni läsare är så intresserade av det här med min ÄL, men ingen stegring än. Läste lite och det står att oftast är den ultimata tiden kring lunch. Iallafall mellan 10 och 15. Så jag får väl kika lite på det då. En del skriver 10-22, andra ca 14-14.30. Så man får väl prova sig fram lite.
Inte idag heller
Varken igår kväll eller idag på morgonen visade stickan att ägglossningen är på gång. Men det fertila sekretet är som det ska :) Så den kommer nog när som helst, jag gissar att den kommer synas imorgon imorgon fm. Ska fota stickorna sen så kan man se hur det såg ut under perioden. Kul att spara och kunna gå tillbaka och kolla.
Det är väldigt roligt att det här är i pipe-linen nu. Det känns verkligt och på riktigt. Superkuligt! Inte särskilt svårt att motivera kosten och motionen nu inte. Bara att tänka på Babyalien, det är för det lilla pyrets skull som jag ska kamma till mig. Och för min så klart. För vår skull.Lite galet att tänka så... För vår skull.
Det är ju "vi", jag och hunden i många avseenden. Men nu får "vi" en helt annan innebörd. Häftigt. Och stort! Nu blir det "vi" och vi betyder jag och min familj. Ruskigt spännande kan jag säga.
Men så kommer vi till det stora OM:et. OM jag blir gravid ja. Men det finns ju ingen mening att fundera så mycket på det nu. Visar det sig svårt så får jag ta itu med det då. Att plocka upp den ororn nu känns onödigt. Finns så mycket annat att funder på då i så fall. Men det här med oro och stress försöker jag lägga åt sidan helt. Jag har inte bråttom, det får inte bli stress kring det hela. Det kommer att lösa sig så småningom och det är ok om det tar lite tid.
Säger jag nu ja... hahaha! Men jag får ju iallafall försöka att hålla mig lite sansad kring det hela.
Andra gången
Det var ju dags för andra gången med ägglossningssticka idag. Det blev vid 10.30 ca. Ett litet svagt tillstymmelse till streck kan man väl säga. Intressant att se vad det blir ikväll sen då. Tror frotfaranade på att det kommer ge utslag imorgon eller på torsdag. Så vi får väl se :)
Nu känns det på riktigt
Idag kom ägglossningsstickorna med posten! Smidigt och diskret. Läste på pappret och vet ju sen tidigare att det inte ska vara morgonurin. Planerade att göra till kvällen. Hade besök på kvällen av mamma med hennes man. Så jag fick smyga in på muggen och fixa med det där medans dom drack kaffe :) Idag är det dag 12, jag har en cykel på 25-26 dagar. Egentligen ska man börja testa på dag 9-10, men eftersom testerna kom idag så får vi se då hur det funkar.
Jag har ganska bra koll ändå, jag känner av ganska bra när jag har ÄL. Och enligt beräkningen ska det vara på onsdag eller torsdag, alltså om 1,5-3 dygn framåt. Intressant! Jag har aldirg testat med stickor förut eftersom det inte riktigt har varit så att jag bestämt mig. Så nu börjar resan känns dte som! Med den stickan känns det lite mer på riktigt. Pirrigt!
Nu ska jag testa två gånger om dagen är det planerat, inte morgonurin... så kanske vid tio-snåret. Imorgon betyder det att jag får göra dte på jobbet... hihi. Men men, nöden har ingen lag. Så får det bli! Tar med en plastmugg från lådan och så får jag väl låsa in mig på toa de 5-10 minterna som stickan ska torka.
Ja idag var det då inte tillstymmelse till streck där det ska vara ett streck om man har ägglossning. Så idag är det inte :) Det här är ju roligt ju! Jag börjar förstå nu när jag satt igång att man kan bli lite manisk med dom där stickorna, ska försöka låta bli att bli det. Känns som att det kan vara bra att ställa in sig på att testa två gånger per dag och sen vara nöjd med det.
Jag fick ett graviditetstest på köpet oxå, det tycke jag var bra. Kanske att det kommer att behövas såna med sen :) Eller... jo det kommer det ju så klart. Sen. ska beställa såna med sen, när det börjar närma sig. Köper såna där billiga till att börja med och sen OM jag får ett positivt streck där så köper jag ett dyrt ett på Apoteket sen. Ett svindyrt! Hehehe. Dom billiga får vara till vardagstestningen och de dyra när det kommer till skarpt läge.
Fasen... nu är jag lite så där fånigt upprymd!
Drömmar
Ja alla tankar blir till drömmar på nätterna. Mysigt! Jag tror och hoppas att lite av det som jag drömmer om blir verklighet. Det är så klart inte bara guld och gröna skogar. För det är ju inte sanningen att ha barn. Att det bara är fantastiskt vackert och underbart. Så klart kommer det vara otroligt jobbigt oxå. Definitivt att göra det på egen hand, jag fattar att det inte kommer vara en walk in the park. Bara. Men på sätt och vis är det ju oxå så att man VET vad man har och inte har. Jag har bara mig själv. Jag kan inte förlita mig på nån, det finns ingen att bli besviken på eller att behöva ta hänsyn till.
På gott och ont så klart. Men i mitt fall, tror jag faktiskt på gott. För jag gör det mesta ensam, jag förlitar mig sällan på nån annan. Det är lixom bara jag och det sätt jag gör. Det trivs jag kanon med.
En sak som jag börjat funder mer och mer på är min vikt. Det är inte så att jag är jättestor, men ett antal trivselkilon är det utplacerat lite strategiskt. Tänker att om jag tar tag i det nu och hinner en liten bit på väg så är det bättre än att inte alls försöka. Och vem vet, om det tar tid med att bli gravid så kanske jag hinner i mål. Tror graviditeten blir lättare om jag har hunnit en bit på väg och inte har allt att beta av sen efter. För jag är HELT på det klara med att jag kommer gå upp när jag är gravid. Om jag blir det.
Nu är det semester om en vecka, så visst kommer det säkert bli en glass eller två. Men jag tänkte att det oxå ska vara ett litet startskott för att lägga upp strategin för "efter semestern". Att sätta reglerna och kanske fylla frysen med lite extra matlådor. Då blir det lättare att låta bli att ge mig själv en massa ursäkter sen när jobbet börjar igen. finns det bra matlådor finns det heller inget att skylla på. Jag vet hur jag vill lägga upp det. Så det kommer gå bra.
Alltid är det bra att ha ett mål, nu är det inte bara för mig egen skull, utan en del för en eventuell familjemedlems skull. Jag vet inte men motivationen kanske inte kunde vara högre just nu :) Jag har träningskort, jag har verktygen och viljan. Bara bra förutsättningar faktiskt! Så, det är bara att köra på.
Donator klar
Nu har jag valt donator. Iallafall den som jag tänkte testa med i första hand. Jag inser ju att det mest troligt kommer att krävas ett antal inseminationer och min tanke är lite då att byta efter 3 inseminationer kanske. Så jag har faktiskt två i reserv som jag tycker är bra. Så det känns faktiskt väldigt bra. Lite skumt att ha valt. Men det känns ändå bra.
Den donatorn jag bestämt mig för ska under juli åka iväg och ta nya tester för könssjukdomar och så där. Han får sen ett intyg från sjukhuset att han gjort testerna, han sannar det och skickar till mig. Han bor inte så långt bort, så det ska nog gå att få till det rent praktiska oxå. Han har gjort det här förut och vet hur det går till.
Av nån skum anledning är jag alldeles lugn kring det här. Det lixom landar mer och mer för var dag som går. Och det känns verkligen så rätt och så i rätt tid. Klart det är pirrigt och så där, det är det ju. Och många funderingar. Men ändå är det skönt att jag är här nu.
Mamma tog det som jag förväntade, hon är med mig. Jag hade nog egentligten inte väntat mig nåt annat. Men det är ju hur som helst väldigt skönt att få berätta och slippa dölja nåt för de allra närmaste.
Närmaste avklarade
Nu har mina närmaste bästa fått veta. Skönt att ha det klart. Jag har ju smygberättat för några få. Känt efter lite av reaktionerna. Men bästaste storasyster är ett stöd som alltid. I allt. Hon har tre barn själv och hon vet att jag vet vad det innebär. Så hon stöttar och peppar. Bästa du!
Nu är det mamma kvar... får se vad lilla mamma säger. Jag skickade länken till bloggen till henne, hon har inte sett den än. Lite nervöst och lite pirrigt. Men jag vet att just dessa två är det största stödet jag kan få i livet. Älskade familj :)
Har nåra till som jag känner att jag vill ska veta sanningen om min planerade babyalien. Ska ta dem allteftersom. Resten kommer få den officiella sanningen sen. Inte denna sanning. För alla behöver inte veta den här sanningen.
Prestera
Igår pratade jag med en vän på chatten. En vän som egentligen bara finns just på chatten. Vi känner varann sen gammalt men umgås inte vardagen. Men vi pratar ibland online och delar en del personliga "hemligheter". Skönt att prata med någon och ha ett bollplank. Någon som man inte har som nära vän och träffar ständigt.
Jag berättade om min plan för insemination och valet om att göra det via heminsemination. Det kom tusen frågor. Kanske inte tusen... men många. Och ganska raka frågor. Hur jag tänkt, varför, med vem, vart jag hittat honom och ja ni kan tänka er. Jag svarade och för varje fråga kände jag mig lite mer illa till mods. Frågorna var inte på nåt sätt kränkande eller så. Mest bara känslan av att få alla dessa frågor.
När frågorna avklingade så frågade jag om han tyckte att jag var knäpp eller så.
Svaret: "Nej inte alls!! Jag har själv donerat till en tjej för ett tag sen och vet precis hur det är. Men det är bra att kolla så du tänkt på allt :)"
Va? Oj då. Den var jag inte beredd på! Men vad skönt på nåt sätt. Han berättade att han donerat förut och att det var en ganska konstig känsla. Lite jobbig period. Att som kille komma hem till en tjej, bli förpassad till badrummet. Prestera ner i en mugg och sen gå. Att det var en väldig press och inte alls så enkelt alla gånger.
Nej just det... det hade jag inte riktigt tänkt på. Eller vaddå? Hade jag tänkt att donatorn kommer hem till mig och känner sig lite pilsk och finurlig? Går in på min toalett och sitter där inne och är tänd? Nej, så klart inte. Men jag tänkte kanske inte att det blir en ganska pressad situation för honom. Min tanke var att ha nån hemma, för min säkerhets skull. Så att jag känner mig trygg. Min vän sa då att det skulle öka pressen ännu mer. Att det inte var en bra idé.
Nej, kanske är det så. Att jag får se till att ha någon i närheten som jag kan ringa om jag känner mig illa till mods på nåt sätt. Och vaddå, man måste ju oxå kunna lita på folk. Det måste ju vara så, eller hur? Innan den dag han ska komma hit så får man ju försöka ses under andra förhållanden, så det känns ok med honom och så där.
För jag ska erkänna, det är en väldigt märklig situaton. Det är en märklig känsla att planera det här. Att gå igenom hela den här grejen. Svårt att sätta ord på. Men märkligt är det. Och är man då lite som jag, lite så där rädd om min egna zon, så är det ett ganska stort "intrång" i min zon att släppa in en främmande människa i mitt hem. Så är det. Och dessutom att denna man ska låsa in sig på min toalett och lämna sperma i en mugg.
För det är ju så det är. Och det är märkligt.
Om man tänker efter
Jag har försökt tänka på allt. Men det är nog så att jag kommer få många nya saker att tänka på allt eftersom. Och jag kommer nog få sålla i vad jag berättar för "folk". Men det är bra, jag kan behöva det. Jag är alltid så öppen och ärlig med allt. Kanske är bra att begränsa mig?
Ja jisses, det finns så mycket roligt folk på den här sidan som jag reggat mig på. Men det finns två som verkar vara seriösa och faktiskt ganska bra. Så vi får se. Jag har förklarat att jag inte ska NU, utan att det kanske ligger nån/nåra månader bort. Plus att jag måste landa lite i beslutet av donator oxå. Känna att det blir rätt.
Betällde ägglossningsstickor igår, dom skickades idag så jag antar att jag får dem innan helgen. Det ska bli lite kul att testa dem faktisk. Se lite hur det fungerar och lära mig lite om hur jag fungerar. Tror det är lämpligt :) Jag har ganska bra koll på ägglossningen, i stora drag. Men inte exakt vilken dag som är DAGEN. Så det ska bli skoj.
Sen ska jag beställa plastsprutor oxå, insåg att det inte var helt lätt... Men hittade till slut vart man kunde köpa exakt såna sprutor som man inte kan köpa utan recept på Apoteket. Vart? Jo på djurshoppar på nätet! Man söker på doseringsspruta och då finns det att välja mellan 1 ml och 10 ml. Dom jag ska ha är 10 ml. Och de var inte dyra, det är förpackade sterilt och är samma som på apoteket. Perfekt! Så det är ett tips till er andra som letar sprutor. Kolla webbshoppar som säljer artiklar för djuruppfödning :) Doseringsspruta, det kan stå för uppfödning av fågelungar eller kattungar till exempel. Det är samma spruta som på Apoteket, sweet.
Fördomar
"Jag tror spontanat att det är större risk för missfall och missbildningar om killen levererar i en kopp, det finns labb för sånt där av en orsak."
Jag tror jag kommer få stålsätta mig. Tror folk att jag inte vet riskerna och alla "om" kring en heminsemination? Att det är ett beslut som togs på fyllan för att det kändes lite roligt? Men det är ingen idé att lägga energi på det. Bara trodde inte att just den personen skulle vara så trångsynt.
Men ok, alla har rätt att tycka vad dom vill. En annan vän sa: "JA!" När jag visade bloggen. Glad för min skull och ville veta mer. Stödde mig i beslutet och tyckte det var roligt. Hon vet min längtan och hon vet att jag är stark nog att klara det. Tack, du vet vem du är!
Och det är nog viktigt nu att omge mig med den typen av människor. Som stöttar och ger mig energi. Inte bara tar den ifrån mig.
Men vad trodde jag egentligen? Att alla kommer vara positiva och glada för min skull? Så klart inte, men det är ändå 2012 och man tror nånstans att brist på kunskap inte borde göra folk SÅ naiva. Googla det om du är fundersam! Dina ord sårar och gör mig ledsen. Bara så du vet.
Och respektera mitt val. Du behöver inte hålla med, men respektera mig.
När beslutet är taget
Det är märkligt. Man går och tänker, att ja visst ska jag göra det. Men inte nu. Sen. Man säger att man bestämt sig, men när det kommer till kritan så är det definitivt inte så. Eller så säger man att det är så, men på riktigt... så väntar man på den perfekta tidpunkten att bestämma sig.
"Om man väntar på nåt gott väntar man alltid för länge!"
Nu. Nu har jag bestämt mig. Det har tagit ca 3-4 år att komma hit. Och nu är det så självklart. Som att "Varför väntade jag så länge på att bestämma mig?". Men det måste få ta tid så klart. Det ska ta tid att bestämma sig.
För vad?
Att skaffa barn. Eller, skaffa och skaffa. Det är ju inte så enkelt och bara gå och skaffa sig ett. Men får ju kämpa för det många gånger. Och ibland är det så att man inte har nån att tat beslutet med, man har ingen att försöka få ett barn med.
Där är jag. På sätt och vis har jag valt det på egen hand. Men på sätt och vis är det bara så det är. Men jag är trygg med det. Så trygg som man kan vara när man ska inleda en process som man kommer få gå igenom helt på egen hand. Mycket märklig känsla, men det känns väldigt bra!
Jag ska ta och skaffa mig ett barn :) Jag planerar för en insemination under detta år. Kanske redan inom någon månad eller så. Snabba puckar? Nej, inte särskillt. Det har tagit ca 3 år att ta mig hit, men nu är jag här och det känns mycket bra. Den perfekta tidpunkten kommer aldrig att infinna sig så jag säger som jag brukar. Det ordnar sig :)
Insemination. Jag har läst allt om det. Gång på gång. Om och om igen. Jag tror jag vet det mesta. Man kan göra det i Danmark, hemma och via krogragg. Det sistnämnda är inte aktuellt. Inte min grej alls faktiskt. Så Damnark och hemma återstår. Och processen i Danmark är dyr, tidskrävande och lite omständig. Inte för att pengarna spelar så stor roll. Heminsemination. Lite skumt, lite märkligt och ganska svårt att känna nåt konkret om. Eller jo! Jag känner: "Hihi, hur gör man? Men alltså, i en burk? Och sen in i mig? Ok, men jaha... hur hittar man nån som vill .... i en burk då?"
Och det är väl där jag är just precis i detta nu. Vart hittar jag en man som vill hjälpa mig med den biten? Det finns olika sidor på nätet som tillhandahåller forum där man kan söka efter donator. Så där letar jag. Mycket skummisar och många märkliga mail blir det. Sen dyker det upp fina människor som faktiskt vill hjälpa. På riktigt. Så man får sålla lite!
Och vet ni vad? Det finns nog en, kanske två som jag tycker om. Jag har sett bild på en av dem och jag tror att han skulle kunna passa mig. Är det inte lite sjukt, hela den grejen? Man sitter och väljer. Men samtidigt, så fint! Jag väljer lite så där vem som ska bli givare av mitt bebisfrö.
Om denna blogg kommer bli full med inlägg eller bara blir inlägg när jag känner att jag måste skriva, det vet jag inte än. Men kika gärna in då och då, kanske en dag står det här att jag blivit gravid.
Man kan ju alltid hoppas. Och hoppas, det gör jag.
