Idag har jag varit lite osäker faktiskt, är inte så säker på att det var fertilt sekret igår. Och var det inte det så är det ju kanon! Då kommer ÄL mest troligt efter helgen som jag troddde. Det passar mig mycket bättre. Då hinner jag med att prata med denne eventuella någon som fått nån form av plats i mitt liv. Vi hinner med det i lugn och ro, jag kan få en konstruktiv dialog förhoppningsvis.

 

Jag gissar nu på att stegringen kommer på söndag. Söndag är dag 14, samma dag som stegringen kom sist. Så jag tror det. Och då är det i så fall insemination på måndag. Vi får hoppas att det är så nu. Det känns inte som att det blir tidigare. Kan inte försklara, men det känns bara så.

Jag kollade tillbaka på min förra cykel... inte alls upplyftande! Om man jämför dem så ska jag, om kroppen beter sig lite likadant, få stegringen på fredag. Inte alls bra! Jag vet varken ut eller in nu! *förvirrad* Nu betyder det att jag kommer få tampas med ganska svåra saker via telefon, känns SÅ DÄR. Men jag måste ta upp det och jag måste ta en funderare. Galet... helt galet!

I fredags tog mensen slut. Sen igår hade jag bara liiite färgade flytningar... idag något färgade flytningar på morgonen. Och nu: fertilt sekret. Ehhh? Ok, kan det verkligen stämma? Och gör det det kan det bli problem. Då kanske jag ska insemineras under de dagarna jag har besök här! Inte alls enligt plan. Nu blir det test tre gånger om dagen och så får jag ta det därifrån.

 

Jisses, varför händer allt sånt här mig?

betsällde ju som sagt nya ÄL-tester idag på förmiddagen, det var från Mini-pristester.se om nån undrar. Nu kom ett mail att dom skickats. Det var verkligen snabba ryck det. Kommer räcka till nästa cykel också. Perfekt!

Skulle beställa ÄL-stickor idag, jag har ett gäng kvar men tänker att jag inte vill få slut. Kikade in på sidan där jag har beställt förut och satt och velade om jag skulle beställa 28 eller 56. Det blir så klart billigare ju fler man beställer. Men så bestämde jag mig för att beställa 56, klickade mig vidare och när jag skulle betala så var det tydligen rabatt på just det antalet! Så det blev bara 60 kr dyrare att ta 56 kontra 28, så det var ju väldigt bra.

 

Ska testa idag vid lunch är det tänkt. Men jag har lite svårt att hålla mig. Jag testar bara en gång om dagen nu fred-lörd. Sen från söndag som skulle kunna vara stegringsdag tar jag tre. Hahaha! Kommer gå åt massor! Fast jag började nog dag 6 förra cykeln oxå tror jag. Idag är det dag 5. Så det är bara en dag tidigare. Och förra gången var det tre gånger varje dag från dag 6 till dag 14. Så det är inte så stor skillnad egentligen.

 

Lite spänd på hur denna cykel ser ut efter progesteronet. Ska bli kul att se hur den beter sig. Det blir helt klart lite rörigt om stegringen kommer mitt i veckan. Men det får lösa sig :)

 

Ja på söndag kör jag igång med ÄL-tester igen. Hahaha, det går runt, runt bara :) Förhoppningsvis så slutar allt detta i att jag blir gravid i slutänden. Det hoppas vi väl iallafall. Jag vet inte riktigt vad som styr mig i detta "arbete" mot ett plus. En biologisk klocka? Jag vet inte om det finns en sån. Men så klart, det är säkert så. Nånting är det ju som styr det iallafall.

 

Nu får jag se om ÄL har påverkats nåt av progesteronet jag tog. Ibland så kommer ÄL samma dag som den skulle ha gjort om man inte tagit progesteron. Det betyder att ÄL skulle kunna infalla redan på tisdag nästa vecka. Stegring kanske redan på söndag. Då fundera jag på om jag måste börja testa redan imorgon för att vara säker? Ja herregud... det är ju inte lätt att hänga med i svängarna! Har jag ens slutat blöda då? Idag har iofs blödningen avtagit, det har inte varit mycket alls idag. Så kanske? Det vore ju tacknämligt om ÄL kunde speeda till sig lite och komma redan på tisdag. Skulle sitta fint :)

 

Men jag tror den kommer lite lagom mitt under nästa helg. Kan bli intressant eftersom jag är bortbjuden då. Men men, jag får ta det som det kommer helt enkelt. Det blir ett himla testande på bortablan kanske... och det blir ju meckigt. Men det får gå! Det måste ju gå.

Jag har ingen aning om varför jag känner mig så glad idag. Men det känns som en bra dag. Kanske får jag käka up det senare idag... hihi! Men jag känner mig lätt i sinnet och väldigt positiv. Hur ofta händer det när man har mens? Mensvärken har gett med sig ganska bra iallafall så det är bra. Det är en bra dag helt enkelt!

Japp, nu är det lite som att börja om igen. Inte från noll, för nu vet jag lite mer vad jag kan förvänta mig. Men ändå. Och inte mycket att göra åt det heller. Det positiva är att jag faktiskt på riktigt känner att det kommande försöket är det första riktiga försöket. Det som jag gjorde nu känns mest som bonus. Lite märkligt det där. Men så är det.

 

Att vara ensam i det här känns både bra och ibland lite märkligt. Det är ju lite onaturligt att det är så att man är ensam om denna planering. Sen tänker jag lite på det här med att träffa nån. Kanske har det just precis blivit så. Att det dykt upp nån som kommer få en plats i mitt liv. Hur hanterar man det? Nu är denne någon rätt så insatt i min plan och vet om det. Men hur gör man om man blir seriösa med varann? Lite svåra frågor, men dom kräver ju svar. Helt klart.

 

Jag har inte tid att vänta på att en eventuell Han ska vara mogen på att delta i denna planering. Det finns inte så mycket tid att spela på och jag vill ju ha barn. Och är det så att Han inte vill, så har vi ett problem. Problem är till för att lösas... men det var inte en del av planen att denne någon skulle komma in i mitt liv och ta plats. Än vet jag inte om det blir så... men det ställer ju till det om det visar sig att det är så.

 

Men jisses, jag tror att progesteronet har gett mig mer ont än jag brukar ha. Fasen vad det kniper. Inte alls skönt faktiskt. Men förhoppningsvis så ger det med sig om nån dag.

 

Nu när mensen kommit så är det lite tomt. Hoppet dog ju på en sekund och det känns som oändlig tid fram till nästa ÄL. Men å andra sidan så är det kanske ingen fara att börja räkna om igen. Ny kula och ny cykel. Kanske är det också så att det finns en mening med allt. Jag måste ju ändå tro det. 

 

Nu måste jag banne mig ta nåt mot värken... fasen vad det kniper!

 

Ja, iallafall för denna gång. Mensen smög precis igång. Jag ver beredd på det, men så klart är det trist. Det sista som överger en är ju hoppet. Så nu börjar räkningen om från början. Idag är det dag 1 i en ny cykel.

Måste gå och lägga mig så det blir en ny dag... håller på att bli lite tokig och klättra på väggarna... Ingen mens än heller.

Söndag kväll. Ingen mens. Tiden står still. Jag surfar runt på Familjeliv och läser om alla som plussar... Men jag då? När ska jag testa? Vågar ju inte! Inte förrän på tisdag om mensen inte kommit. Men den kommer imorgon. Eller i natt. Helt säkert.

Jag undrar om det inte är på gång med mensen nu... Det känns tungt i underlivet och lixom molar lite. Som om nåt skulle vara på G. Tror den dyker upp under natten eller imorgon under dagen. Som beräknat alltså. Trist... men ändå lite väntat. Håller er uppdaterade.

Igår kväll tog jag en dusch för att försöka få bort lite "kladd" från progesteronet. Nu blir det kanske lite äckelvarning här men det får ni stå ut med. Gelen man för upp i smulan är ju bara bärare av hormonet och det som blir över ska ju ut på nåt sätt. Jag lixom rörde runt lite för att få lite av gelen att lossna och komma ut. (Hahaha, förlåt för de intima detaljerna!) Mitt upp i alltihop så kom det en eller två droppar färskt blod.

 

Ok, tänkte jag... där kom mensen. Men det blev inget mer. Bara det och sen inget mer. Undrar just om progeteronet gör slidväggen lite ömtålig. Kanske... ska läsa på lite om det.

 

Iallafall så har det inte kommit nån mens än. Dagarna går ju galet segt, men imorgon kväll kan jag kanske börja hoppas lite att utebliven mens kan vara tecken på nåt bra. På tisdag tidigast testar jag. Söndag lunch idag. Inte ens två dygn kvar. Och det tar ju sån TID. Kommer mensen är det ju "bara" att börja om med att räkna dagar tills jag kan börja testa för ÄL igen.

 

Troligtvis infaller den mitt i veckan nästa gång så träffen med donatorn kanske blir lite rörig. Kanske får åka och möta honom halvvägs och göra inseminationen på stationen. Kan ju bli intressant! Men vad gör man inte för en liten loppa :) Dock så känner jag mig ganska hoppfull fortfarande. Tror att jag kommer plussa senast i november. Så vi får väl se hur rätt jag har.

Tiden. Det går så sakta... tiden. Blir lite tokig. Igår tog jag sista progesteronet så nu är det verkligen bara väntan kvar. Mensen kommer troligtvis på måndag, senast tisdag. Jag har ställt in mig på att det blir så. Så blir det inte så jobbigt. Klart att jag VILL vara gravid. Men jag är övertygad om att det inte är så.

 

Att försöka skriva i bloggen när funderingarna virvlar runt är inte så lätt. Det blir ju en del upprepningar dessutom, hoppas att ni har överseende. Men nu är det en morgon kvar... sen är det måndag. Då kan jag testa. Eller kanske tisdag? Tiden går långsamt!

 

Vad gör jag om det visar sig att det ÄR en babyalien där inne? Galet.

Men jösses vad tiden kan gå fort när man har roligt och tvärt om när man väntar... Idag tror jag att tiden gått som i snigefart konstant. Tog iallafall en ordentlig promenad i morse för att skingra tankarna. Det var riktigt skönt och musiken från mp3-spelaren var bra sällskap. Dag för dag... timme för timme. Långsamt!

 

Funderade idag på en sak som jag läset i en annan blogg. Vad händer om jag träffar nån? Hur förklarar jag det jag gör och har som högsta dröm just nu? Förhoppningsvis är det så att han accepterar det. Vad gör jag om han inte gör det? Märkligt blir det ju hela grejen. Hoppas att det känns naturligt att prata om det då om jag står inför det. Det visar väl sig.

 

Sen har jag styrt upp kosten och motionen nu. Har en strategi och hoppas att det går att ro i land. Bara att kämpa på och ta det dag för dag. Kan aldrig vara dumt att styra upp det nu och vara på god väg sen om graviditeten blir ett faktum. Även om jag trivs rätt bra med mig själv och så där så är det aldrig en dålig idé att få koll på kost och motion innan babyalien tänker ta sin plats i mitt liv.

 

Ja vad säger man... denna väntan...

Japp, det är är en vecka kvar tills dess att jag vet om inseminationen lyckats eller om det blir till att försöka igen snart. Eller, snart och snart... det var väl att ta i. Men om ett par veckor.

 

Jag slutar med gelen på fredag. Sen är det ett par dagars väntan. Så kanske måndag eller tisdag skulle kunna vara dagen d. Just nu är jag helt övertygad om att jag kommer få min mens då. Om det skulle vara så att jag blivit gravid så tackar jag ju den lyckliga stjärnan för det och kommer vara jätteglad! Men jag är fullt inställd på att jag kommer få mens då. Visst kommer jag bli besviken när mensen kommer, men jag är förberedd på det.

 

Väntan och åter väntan.

 

I helgen har jag sysselsatt mig med en massa saker och knappt varit hemma så tiden har gått fort. En vecka kvar. Sen vet jag. Jag är väldigt dålig på att vänta faktiskt. Vill att saker ska hända nu, gärna igår om det kniper. Bara att ge sig till tåls. När mensen kommer ska jag göra inventering i ÄL-testförrådet. Se om jag behöver beställa nya igen, det går åt i en rasande fart om man testar 3 ggr om dagen.

 

Ska försöka sysselsätta mig under veckan. Får hitta på vad som helst :)

När man går in i en sån här sak så tror man och känner man sig ganska udda. Eller så är det iallafall för mig. Det följer inte den norm som satts upp fö hur man bildar sin familj. Det är lite så där att jag passar mig för att prata för vitt och brett om mitt val. Och det handlar inte om att jag skäms eller inte vågar stå för det. Utan det är mest det att jag inte känner att jag har lust att alla vet. Alla måste inte veta allting alltid.

 

Det är till och med så att jag på Familjeliv drar mig för att berätta fullt ut vad det är jag gör i vissa fall. Men så finns det trådar där jag kan hitta de som är i samma situation, de som gått igenom samma sak och lyckats och de som precis börjat fundera på det.

 

Och det är definitivt inte bara jag! Det finns ett ganska stort antal och lite otippat så är det ett par som är lika gamla som jag och gör det på samma sätt som jag. Jätteskönt! Skönt att veta att i denna stora värld så är jag inte ensam om att bilda familj på egen hand. Det blir mer verkligt och inte så abstrakt. Jag vet ju så klart att dom finns, singelmammorna där ute. Eller dom som vill bli singelmammor :) Som aktivt väljer det.

 

Och då slår mig en tanke... tänk om det finns nån av dessa kvinnor som använder samma donator? Både roligt, spännande och lite konstigt. Mest roligt!

 

Det är inte alltid så himla lätt att ha en avslappnad inställning till allt detta. Idag har jag tänkt massor... massor... och åter massor. Tänk om det tagit sig? Tänk om det fakiskt gjort det? Osannolikt... men möjligt. Och om det har det? Jisses... hur firar man det? Hur gör man för att förbereda sig för den dagen då det kommer ett plus på testet?

 

Och hur gör man för att inte fundera ihjäl sig? :)

På samma gång så har jag redan stält mig in på att det här inte blir en kort och enkel resa. Jag ställer redan in mig på nu att det kommer bli ett försök om ca 3-4 veckor igen. Har kollat lite på när det blir... Troligen mitt i veckan. Kan bli rörigt, men det får ju gå. Ska det bli en bebis så får man fixa och trixa!

 

Jag tittar på barvagnar... jag kollar spjälsäng. Jag fantiserar om namn. Jaaa... herregud. Idga är en sån dag helt enkelt. Det finns så mycket som man inte har en aning om alls. Så mycket att lära och så mycket att tänka på. Men men sak är säker. Jag är förväntansfull och rakt igenom lycklig för att jag har så angenäma problem som dessa tankar!

Jag blir alldeles snurrig av alla nya begrepp :) Jag är med på Familjeliv (forum där man pratar både högt och lågt om allt) och där svänger man med begrepp som jag aldrig hört. Jag får ibland googla för att förstå vad dom menar. Men så sakteliga så kommer jag väl förstå och hänga med bättre.

 

Jag fattar inte varför tiden går så långsamt? Förstår inte hur jag ska kunna vänta i dessa veckor för att testa om jag är gravid. Jag tänker mig väl att inte testa förrän tidigast 3-4 dagar efter att jag slutat med gelen. Men det är ju nästan 2 veckor! Haha... bara att stå ut.

 

Är nästan säker på att dte inte tagit sig. Men då är det ju så. Inget att hänga läpp över heller. Men jag vill ju veta NU. Inte SEN. Nu!

Nu har det gått ett par dagar och jag vet inte alls om jag "känner" nåt som vissa säger. Det gnagde i mig ang det här med min korta cykel. Att det i princip inte går att bri gravid med 9 dagars lutealfas. Efter en del funderande så kontaktade jag en person som kunde hjälpa mig att skriva ut ett recept på en gel man kan ta vaginalt för att förhindra mensen att komma. På så sätt ger man ägget chanset att fästa även om den normala luteala fasen är kort.

 

Så vi får se nu då. Den ska tas fram till nästa fredag. Om det inte tagit sig så får jag min mens inom 2-3 dagar. OM det tagit sig så får jag ingen mens :)

 

Väntan... väntan.

 

Då, när jag låg där med fötterna i vädret så var det svårt att samla tankarna och skriva mer kreativt. Men här kommer en liten redogörelse.

 

Innan donatorn kom så hade jag förberett i sovrummet. Fixat så jag kunde kolla film eller lyssna på bok. Lagt ordning kuddar att ha under rumpan. Sett till att det var handdukar tillgängligt och under där jag skulle ligga.

 

Så kom donatorn, vi pratade och han visade original på alla tester och så där. Vi diskuterade vad jag ville, vad han ville och lite kring min cykel och så där. När jag kände mig klar med det så plockade han ihop sina prylar och ställde vid dörren. Sen tog han sprutan och en bägare att samla upp simmarna i och gick in på toaletten.

 

Här slog jag på radion och lyssnade på OS :)

 

Sen kom han ut när han var klar. Simmarna var i sprutan, han klädde på sig ytterkläderna och gick. Jag kunde låsa om mig och sen ta tag i resten. La mig till rätta och såg till att datorn var i skick att greja med. Så, ja... in med sprutan och "trycka av". Sen är det tydligen bra att man får orgasm efter insemination så det fick jag fixa ;)

 

Efter det så var det bara att ta upp datorn i knät och börja räkna ner. Man ska ligga i ca 15-20 minuter helst. Jag kunde ligg ai ca 1,5 timme sen häll jag på och kissa på mig. Så då gick jag upp. Det var inte alls så konstigt och skumt som jag tänkt mig. Lite, men inte så mycket. Efter en stund var det mest roande att ligga med ändan i vädret och tänka att det inet skulle rinna ut. Hahaha! Knasigt.

 

Nu under kvällen har jag haft tydliga ägglossningskänningar. Det har knipt i höger öggstock och dragit bakåt i ryggen som det brukar göra under ÄL. Sen om ägget lossnat som det ska och allt det där, det vet man ju inte. Och om dte blir befruktat, det vet man inte heller. Men simmarna hade god tid på sig att ta sig till mötesplatsen och om ägget släpper så är dom inte heller så trötta förhoppningsvis. Perfekt timing med andra ord.

 

Det enda som är ett problem är att om min cykel är så regelbunden som den brukar vara så har ägget nu 9 dagar på sig att fästa. Det är tyvärr inte tillräckligt. Ett ägg behöver 10 dagar minst. Helst 12. Och ultimat 14. Jag har 9 och det är inte alls bra. Det går att få hjälp med det, man kan ta progesteron vaginalt och på så sätt förskjuta mensen och ge ägget tid att fästa. Så det få jag kika på framöver. Det måste lösas.

 

Men i övrigt, känns hur bra som helst :)

Ja, då var det gjort! Nu ligger jag här i högläge. Allt gick bra. Donatorn var väldigt saklig och hade koll. Enligt beräkningarna på när ägget lossar så är det till kvällen. Så simmaren har god tid på sig att simma rätt. Men lite märkligt är det ju allt. Till syvens och sist så är det ju det. Men vad får man inte hitta på nu då när det är som det är.

 

En kvart ska man ligga så här. Men jag ligger en stund till. Har ju liksom ingen annat för mig :)

På lunch-stickan har jag full stegring :) Galet roligt! Som en present man väntat på länge :)

 

 

Strecket är solklart lika starkt! Yeah! Donatorn kommer imorgon mitt på dagen. Känns pirrigt, roligt och häftigt! Har inga direkta förhoppningar. Men man måste ju inseminera för att det överhuvudtaget ska bli nåt. Så, då kör vi!

 

 

Sitter här. Det är morgon. Stickan såg ut som igår kväll. Varken starkare eller svagare. Donatorn sitter hemma hos sig, vid datorn. Vet inte hur han tänker. Om han kommer under dagen idag eller om han kanske kommer till kvällen. Hans tes är att jag har ÄL idag eller imorgon trots att stickorna inte visar tydlig stegring. Stickorna betedde sig lika förra gången som denna gång kring dag 13 och 14. På förra omgången stickor så var det även lite utslag på dygn 15 men inget alls på dygn 16. Så han tror att ÄL sker idag eller imorgon. Vi får se vad han säger.

 

Lutar kanske åt att han kommer ikväll och åker imorgon. Då kan man göra två inseminationer. Så vi får väl se. Kan bli en intressant kväll/morgondag. Är väldigt tveksam till att det kommer gå vägen, men vi får se.

 

Sen tyckte han att jag skulle ringa och höra om det fanns nån som kan kolla mina folliklar med vaginalt ultraljud. Blir säkert inte enkelt att hitta nån, men jag ska ringa lite så får vi se. Det finns vanliga gyn på sjukhuset och sen även nåra privata. Kan ju bli intressant det med. Med ett sånt ultraljud går det att se hur stora äggen är och när det släpper. Man kan nog se om det har släppt oxå tror jag. Och då behöver han ju inte komma alls. Då har vi ju missat det. Men det betyder ju att man kan dra lite slutsatser iallafall, och kunna tyda ÄL lite bättre.

 

Ja det ska inte vara enkelt. Och det är väl så när man har kommit upp lite i åren också. Då blir det än mindre enkelt och fler saker spelar in.

Ursäkta mig, men ja. Förbannat. Ingen stegring idag. Man ser att det blir starkare från morgon till kväll... men det har varit så under ett par dagar nu. Här kan ni se:

 

 

Den sista stickan är den jag tog sist. Ja ni ser ju. Det ska vara lika starkt eller starkare. Och det är det icke. Drygt! Nu vill jag bara SE ökningen. Skit i resten. Nu är jag sur.

Ja det är vad det handlar om allra mest just nu. Och att hålla sig. Imorse visade stickan en liiiten ökning. Men inte mer än igår kväll. Nu sitter jag och underhåller mig själv med än det ena och än det andra för att hålla mig i ca 30 minuter till. Fick förklarat för mig idag hur det fungerar med LH-stegringen och enligt utsago ska det inte spela nån som helst roll när på dygnet man testar. Överallt kan man läsa olika saker. Så vem vet.

 

Men som det verkar så är dte ju nåt som strular. Vad exakt är väl oklart. Men än så länge är dte bara att fortsätta testa och kartlägga alla dessa symtom. Så tyvärr, inget nytt idag.

Ingen på testet nu på kvällen. Mycket irriterande. Jag skiter i om donatorn hinner komma hit eller om hela den grejen blir av. Men jag vill se den satans stegringen! Så klart vet jag att det kan variera från gång till gång. Dag 12 borde jag kunna se stegringen när jag har så kort cykel. Men nej.

 

Testar ju tre gånger nu denna gång. Dock en gång med morgonurin, vilket det står att man inte ska. Men svårt att hinna testa tre ggr annars. Nästa gång blir det två gånger per dag som jag gjorde första gången. Då får jag ställa klockan och gå upp och kissa. Sen gå och lägga mig igen och se till att inte testa förrän tidigast efter 4 timmar. Sen får jag styra upp kvällens test till en lagom tid. Man ska tydligen hålla sig mellan 10-20, så det får väl bli så då.

 

Kanske 10.30 och 19.30 eller nåt. Det visar sig när jag är där. För jag är väldigt säker på att jag inte kommer se nån ÄL denna gång och således inte heller insemineras.

Och än så länge ingen stegring. Som hopplöst. Men jag testar på. Rätt var det är så kanske den bara är där. Nu är nästa test kl 19 eller lite efter. Så vi får se. Kan ju helt enkelt bli så att jag inte har nån denna månad. So be it i så fall. Inget att göra nåt åt.

 

Installerade precis Fertility Friends app i mobilen. Jag gillar ju appar, så det passar mig bra att ha en i mobilen. Ska kika igenom den till kvällen. Känner på mig att det blir en lång höst. Kommer kräva en del av mig är jag rädd. Och då är det väl så. Bara att köra på och se vad som händer.