Tidig ÄL
Ja det verkar som om ÄL kommer tidigt i denna cykel :) Sekretet kom igång redan i tisdags och jag flaggade för det hemma. Tyvärr så har vi inte fått till nåt holabaloo än, vilket grämer mig. Men i eftermiddag så blir det åka av :) Egentligen borde vi ju redan ha fått till det nån gång mer. För stegringen kom nån gång i natt, vet inte när för det var tokstarkt redan när jag gick upp.
Vi hade bestämt att jag skulle väcka honom om det var så, men jag tänkte att det blir så rörigt med att komma till jobbet och allt. Så det får bli efter jobbet. Vi ska iväg i helgen så vi måste få till det idag, gärna imorgon... men jag vet inte om vi lyckas med det... hahaha!
Aja, det är som det är, kan inte mer än hoppas att det räcker med idag. Det är ju en liten en som ska hitta fram... och det finns ju miljoner av dem. Så, det får bli som det blir idag. Det finns ju inget att göra åt nu iallafall. Tror iofs att det är lite sent men nu är det som det är.
Sköterskan var ganska tydlig, börja på dag 8-9 och kör varannan dag fram till dag 15-16, så kan ni inte missa. Nu är det dag 10. Ska man gå på stickorna så är ÄL imorgon... men man vet ju aldrig heller. Alla är ju inte skapta helt lika och jag känner på mig att vi är sent ute.
Håll tummarna för mig iallafall, kanske att det är mitt i prick :)
Ny vecka, nya möjligheter
Ja så var den nya vecka igång igen då. Vaknade med huvudvärk och lite så där lagom kli i halsen. Tror dock att det mest var trötthet för när jag kom igång så var det ingen fara. Men SÅ himla trött. Somnade sent och fick draaaa mig ur sängen. *gääääsp*
I helgen läste jag en del om spottings och sånt. Det visade sig att många blivit hjälpta av B-vitaminer. Det fanns tips på en typ av tillskott som man kunde köpa och dessa tabletter kunde hjälpa slemhinnan att hålla. Sen var det en annan vitamin som kunde göra susen för fertiliteten, D-vitamin. Det är det vi bunkrar när vi solar. Det bildas i huden av solen. Men eftersom vi i norden inte har så mycket sol på höst och vinter så kan vi behöva tillskott av det. Dessutom har man studerat sambandet mellan svårigheter att bli gravid och inderskott av D-vitamin på Huddinge sjukhus. Där har man funnit att det kan finnas ett samband. Så jag tänkte att vad sjutton, lite B och D-vitaminer är ju bara att tjoffa i sig då.
Så det började jag med i lördags. Det var ganska tydligt att man kissade ut de B-vitaminer som inte togs upp, syntes på färgen på urinen :) Sen sägs det att man blir pigg av D-vitaminen och det skulle ju inte skada!
Nästa måndag, om en vecka, är det ÄL igen då. Vi börjar på nytt med varannan dag från och med onsdag. Sen ska vi bort över helgen så vi får se hur vi löser det. Kanske får vi lov att få till det fredag och söndag då. Men det löser sig. M är rolig iallafall, han vaknade idag när jag höll på att klä på mig och sa: "Ska vi ha sex ikväll?" Ja, det kan vi väl, svarade jag. Då sa han: "Bra, för imorgon måste mina krigare vila när vi börjar.". Börja med vad, frågade jag. "Ja men du vet, vi börjar du då. Göra barn." Haha, han är ju rolig. Inget fel på engagemanget iallafall :)
Invägning och lättnad
Så kom då dagen då det var dags för invägningen. Det var igår, men jag orkade inte riktigt skriva då.
Iallafall så var vi bokade på kliniken på eftermiddagen och jag vägde mig på morgonen. Även på kvällen efter träningspasset så vägade PT:n mig, men då kollade inte jag. Jag tolkade hans ansiktsuttryck som om det inte var så goda nyheter... men försökte slå bort det. På morgonen gick M upp med mig och det var lite högtidligt att väga mig så där efter den här utmaningen :)
1 kilo. Minus ett ynka kilo. Jag blev helt knäckt... kände mig så himla värdelös och dålig. Jag visste ju att jag hade kämpat och det kändes så himla orättvist! Jag hade tolkat PT:ns uttryck rätt och det var verkligen ingen lön för mödan. Så dagen var kämpig... sms:ade med M och han peppade mig och sa att vi fixar det tillsammans. Han är bäst, rakt igenom.
När jag sen hämtade upp honom på eftermiddagen för att åka till kliniken var han låg och bekymrad. Jag med. Vi sa inte så mycket och jag kände mig verkligen värdelös. Det var ju JAG som misslyckats och inte han. Han har ju peppat och gett mig allt stöd man kan tänka sig! Men ändå så föll jag på målsnöret.
Inne på kliniken så fick vi träffa sköterskan bara. Hon sa direkt att jag skulle ställa mig på vågen. Vågen hånade mig med att inte alls visa det som det var tänkt att den skulle visa... Jag var på väg att bryta ihop. Då säger sköterskan: "Bra jobbat! Det är ju kanonbra. Tre kilo mindre än sist. Vad duktig du har varit!"
Den stenen som rullade av mina axlar då i denna stund kändes enorm. Jag visste ju inte vad som komma skulle, men det kändes som om jag vunnit ett maratonlopp :)
Så satte vi oss och pratade. Dom skulle skriva i remissen hur hårt jag jobbat, hur långt jag kommit och att jag ska fortsätta jobba. Hon räknade lite fram och tillbaka och så pratade vi om min längd. Jag har blivit mätt till lite olika längd de senaste åren. Det diffar en centimeter upp och ner. Så då tyckte hon att vi skulle ta den längsta längden! Det gör ju siffrorna lite bättre iallafall :) Sen ang vikten så sa hon: "Decimaler är så tråkigt, jag skriver bara 85. Jag vägde alltså 85,9 på deras våg så att hon skrev 85 är ju nästan ett kilo mindre.
Jag tror att dom verkligen vill hjälp till och vill se att vi lyckas. Så nu ska remissen skickas iväg! Vi kommer troligen få veta om dom godtar den eller avslår den innan jul. får vi avslag så skickar vi en ny remiss i januari. Sköterskan sa att det är bara att fortsätta jobba på med vikten och så hålla tummarna. Det känns jätteroligt att vi faktiskt får iväg remissen och att det ändå finns en chans till i januari att få en ny skickad. Sköterskan sa att om vi måste skicka en remiss i januari så kommer dom skriva att dom styrker dispens från behandlingsstart innan jag fyller 38. Dom anser att om remissen skickas innan jag fyller så ska det vara skäl nog.
Nu får vi se hur allt går. Jag är hur som helst glad att vi fick remissen och att jag nu kan ta hand om mig själv i en mer human takt. Visst nu var utmaningen bara 2 veckor. Men jag hann inte med nånting annat än att äta, träna och sova halvdant. Dygnets timmar bara försvann och jag var konstant uppe i varv. Dte låter som om det bara är gnäll kanske. Men jag somnade sent och sov dåligt, jag var trött i två veckor i sträck och hade ingen som helst koll på nånting annat än det jag höll på med. Det passar inte mig alls, jag behöver ha lite mer koll för att känna mig lugn.
Så ångesten från igår morse släppte på eftermiddagen och jag kunde faktiskt för första gången på två veckor sova en hel natt utan att vakna av tankarna och värken i kroppen. Tack till alla som peppat mig och gett stöd under den här korta men intensiva perioden! Ni har varit guld värda!
Mensen kom som beräknat i onsdags, nu väntar jag på nästa ÄL istället :) Så nästa helg blir det åka av!
Ny vecka igen och helt klart nya utmaningar
Så kom första dagen med PT:n. Var ganska nervös faktiskt, men det gick över förväntan. Han puschade och fick mig att nästan tuppa av, men det var samtidigt lite kul! Man orkar och kan så mycket mer än man tror :) Nu fortsätter galenskapen i en och en halv vecka... tre tillfällen kvar med PT:n och sen egen träning resterande dagar. Ska bli intressant att se vågen sen på torsdag morgon nästa vecka. Har ställt undan vågen nu medans jag kör detta, känns som om det kvittar vad den säger under tiden.
Kosten har oxå gått bra att sköta trots att vi var borta i helgen. M höll koll på vad jag stoppade i mig och jag bokförde. Sen gick vi mycket och tränade även på hotellets gym. Det var en mycket välbehövlig paus kände jag! Bara komma hemifrån lite och få unna sig mys och tid tillsammans.
Sen har M verkligen dragit sitt strå till stacken denna cykel! Stegringen kom ju i onsdags på dag 12. Då hade vi ju hoolabaloo på morgonen, sen vart det varje dag fram till söndag :) Ingen vilodag här inte! Nej nu tyckte han att vi skulle safe:a. Igår sa han att han gjort sig förtjänt av lite vila efter dessa dagar. Hahaha! Jaaa, det kanske kan vara på sin plats med lite vila. Kommer nog iallafall inte orka ha så mycket sex under dessa två veckor nu, så lite vila sitter fint!
Idag är jag på ÄL+5 som det så fint heter. Fem dagar från ägglossning. Typ 8 dagar kvar till förväntad mens, eller BIM som det kallas med. "Beräknad icke mens" Lite konstig förkortning, men iallafall :) Jag tror ju att det kommer vara ganska klart i helgen hur denna cykel har gått. Brukar ju få lite spottings innan. Så vi får se. Hinner nog knappt med att fundera så mycket heller eftersom jag har en del att göra tills dess.
Men onekligen skulle dte vara dubbel utdelning om jag lyckades med utmaningen att gå ner så mycket jag vill OCH får positivt grav-test. Troligen kommer det vara inget av det, men man måste ju försöka iallafall :) Sexandet har vi maximerat denna månad och träningen är på god väg. Så vad fasen NÅT borde jag väl kunna få tillbaka?
Vilka dagar!
Nu är det berg och dalbana deluxe här hemma! Det har hänt myclet tok och annat med. Ska försöka komma ihåg alla turer fram och tillbaka och få med det här. Fick ett tips om att skriva ner allt så jag kommer ihåg det :)
I denna cykel har M varit väldigt engagerad och positiv till vår verkstad, tror att läkarens ord på sista besöket gjorde honom väldigt medveten om hur viktig hans roll är i det hela ;) Inga simmare på plats när ägget släpper: ingen chans till graviditet. Punkt. Så nu har han varit väldigt lyhörd och tagit till sig hur vi måste lägga upp sexandet. Så det blev ju mys i helgen båda dagarna. Sen skulle det bli på tisdagen, en dags vila emellan...
På dagen kom sms:et som jag skrev om i förra inlägget :)
Jag kom hem från jobbet och han kommer mot mig i hallen, flinande och säger: "Idag måste vi ha sex!" Jag fnissar lite och så kommer vi överens om att vi ska byta däck på bilen först. Så vi äter och så börjar vi byta däck. Under tiden ser jag att han tappar energi och blir väldigt trött. Han säger att han har ont i huvudet och jag börjar inse att han kommer inte orka mysa senare. Men egentligen spelar det inte så stor roll så jag inte fått stegringen än där på tisdagen utan väntar mig den på onsdagen.
Mycket riktigt så var han väldigt låg när vi var klara och la sig i mitt knä i soffan. Jag såg hur han kämpade och mådde ganska taskigt. Så frågade han när jag hade ägglossning... när vi måste ha sex och så där. Så ville han duscha, så det gjorde vi. Vi står där i duschen och han kommer med sin plan:"Om du tar lite sovmorgon så kan vi ha sex imorgon bitti!?" Vi bestämde det iallafall för jag tyckte att det inte var hela världen att vi inte fick till det där på tisdagen.
På onsdagen ringde min klocka och han vaknade sakta efter lite om och men... Jag märkte ju att han var dundertrött och sa att vi kunde ta det till kvällen. Nej det gick inte alls för sig! "Vi har ju missat en dag ju!" Men så ville han ha frukost först så det gick vi upp och fixade. Så ställde han sig tvärt upp i soffan och sa: "Nu ska det bli åka av!" Efteråt blev jag så full i skratt över hela situationen så jag låg och fnissade lite. Han sa då: "Men skratta inte, då trycker du ju ut allt!" Då skrattade jag ännu mer!
Ja vi har iallafall inte tråkigt nu :) Nu visste han ju att efter stegringen, som kom onsdag, så var det varje dag som gällde. Så nu igår, torsdag, så var det ju dags igen då. Min klocka ringde vid strax före sex och i samma sekund som den ringde så satta han sig käpprätt upp i sängen och sa:"Ska vi kn***a nu?" Hahaha! Ja herregud! Men jag lugnade ner honom och sa att det dög bra med att göra det efter jobbet. Han la sig ner och mumlade: "Ja men glömmer du det blir jag sur..." Nej jag glömmer inte :)
Igår när jag kom hem från jobbet var han hemma och hans första replik var: "Hay babe... gör dig redo för some åka..." och så kom han mot mig med överdriven förförisk blick. Han tar det på allvar iallafall ;) Sen efter träning och allt på kvällen så frågade han lite försynt: "Är det en dag kvar nu? Sen får jag vila lite?" Hahahahaha! Stackarn! Det är inte lätt att vara man! Idag är det fredag och tredje dagen på vår "kur", sen blir det vila en dag och så på't igen söndag :)
Igår när jag kom hem från jobbet var han hemma och hans första replik var: "Hay babe... gör dig redo för some åka..." och så kom han mot mig med överdriven förförisk blick. Han tar det på allvar iallafall ;) Sen efter träning och allt på kvällen så frågade han lite försynt: "Är det en dag kvar nu? Sen får jag vila lite?" Hahahahaha! Stackarn! Det är inte lätt att vara man! Idag är det fredag och tredje dagen på vår "kur", sen blir det vila en dag och så på't igen söndag :)
Det är bra att vi har lite roligt tycker jag, det gör allt lite lättare och enklare!
Sen ringde kliniken i onsdags, dom hade fått spolningssvaret från läkaren jag var hos. Dom ville väga in mig om 2 veckor så dom kunde skicka remissen... GOSH! Två veckor... eeeehhhh det var ju väldigt nära i tid det! Men så klart att det är bra att remissen går iväg. Så den 28:e ska jag väga in mig igen. Det kändes på en gång väääldigt jobbigt eftersom jag har en bit kvar... men skam den som ger sig. Berättade för M och han sa att vi skulle ta hjälp av en personlig tränare. Sagt och gjort, ett möte med hans PT på kvällen och plan upplagd.
Nu är det strikt kost enligt PT:s instruktioner och stenhård träning uppepå det. Jag hinner träffa honom 4 gånger innan invägningen sen har vi order på vad vi ska göra de andra dagarna. Det blir TUFFA två veckor kan jag säga. Men det är väl bra med, då har jag väldigt lite tid att bry mig om att tänka på symtom och sånt. Tiden kommer nog gå väldigt fort. PT:n krävde fullt fokus från mig och det ska han få. Jag kommer ha SÅ HIMLA ONT i två veckor. Himmel... men men, jag är ju inte den som ger upp heller!
Så bloggen blir nog inte så uppdaterad under tiden, jag återkommer efter invägningen sen. Kanske orkar jag uppdatera er lite grann under vägen men jag antar att den mesta av tiden kommer gå åt till att äta, sova, träna och jobba :)
Måndag igen
Helgen gick fort och nu är det ny vecka igen. Känner mig sliten... sover inte så bra just nu och så tränas det ju flitigt. Känner att jag inte riktigt orkar ta det där lilla extra taget med att vika tvätt och hålla ordning. Det stör mig lite grann, för jag mår som bäst om det är ordning runt mig. Men det får vara så just nu. Orkar inte riktigt ta allt på en gång. Idag är det "vilodag", bara promenad inplanerad. Känns lite bra.
Ända sen spolningen i torsdags så har jag blödit lite grann varje dag. Så jag antar att livmodern är lite irriterad. Sköterskan på kliniken sa att spermier trivs inget vidare om det blöder så jag känner att chanserna denna gång är kanske inte så höga då. Men men, det går ju som det går och varje ägglossning är en chans... om än liten denna gång. ÄL-testen är negativa än så länge och jag tror att stegringen kommer imorgon eller på onsdag. Vi får se.
Det som känns bra i denna cykel är att vi båda är ganska postiva och glada mitt i alltihopa. M känns med på noterna och han pratar mycket om det. Så där känns det faktiskt väldigt bra. Sen tror M att det här med vikten kommer lösa sig, han tror jag hinner. Jag är osäker, men kämpar ju på så klart.
Frågan är ju hur kliniken resonerar nu när spolningen är gjord och så där. Jag ska ringa när jag får en lucka idag. Läkaren sa att remissen skulle skickas så fort spolningen var gjord, men jag vet inte hur dom tänker kring vikten där. Så jag måste ringa. Känns som om det är lite mycket nu bara...
Då var vi igång igen ;)
Dag 8 idag och ytterligare ett försök att bli gravid inlett! Det mysiga nu är att M är ganska engagerad och vill veta när vi måste humpa. Han är ganska fokuserad och tog nog läkaren på orden om att tajmingen är viktig. Så nu tycker han att varje dag måste ju vara bra!
Men det blir det nog inte :) Stackarn... Men hur som helst kul att han är involverad och med på noterna denna gång. Ägglossningen är nog inte förrän på onsdag nånting, men man vet ju aldrig heller. Mest troligt blir det ju kanske så att vi humpar imorgon igen eftersom det är helg... sen en dags vila på måndag. Sen kommer troligtvis stegringen på tisdag och då blir det tre dagar på rad :)
Sen åker vi iväg på en myshelg nästa helg så det blir säkert lite då med. Hej och hå! Det här är ju i den bästa av alla världar. Får se hur det går! Ja herregud...
Vikten smyger neråt och igår var det 5,8 kg kvar tills målet är nått på klinikens våg. Jag vill gärna att min egen våg når målet, så jag vet att jag har lite marginal. Men jag kämpar på! Det går sakta men säkert neråt iallafall :)
Ny vecka, ny ÄL
Nu är det ju ny vecka och ny ÄL-vecka igen. Nån gång denna vecka, typ tors-lördag har jag ÄL-. Så det är väl bara att ligga i ;) Än så länge är det nog lugnt, behöver inte förgripa mig på M förrän imorgon.
En sak som är lite konstig denna cykel är att jag har liiite rosa fortfarande trots att mensen är slut. Men jag antar att det bara är så ibland. Inget att lägga så mycket tid på egentligen. Men man undrar ju lite.
I fredags var jag iallafall och lämnade M:s prov och tog även mitt på samma gång. Så nu är det två veckor tills jag ska lämna prov igen. Sen efter det blir det nytt möte på kliniken. Spännande att höra hur allt verkar. Vi får väl se.Oavsett vad det visar så är det ju intressant iallafall att höra hur det verkar vara med apparaterna.
Förra veckan var jag bitter och nu har jag mest fokus framåt. Känns lite så där hoppfullt inför veckan känner jag. Jag har tanken att jag inte ska testa mel ÄL-stickor denna gång utan att vi försöker få till det varannan dag från idag eller imorgon nånting. Så får vi väl hålla på fram till söndag-måndag nånting. Kanske tisdag :) Man får ju passa på liksom! Måste man så måste man, hahaha...! Får se vad M säger om saken dock ;)
Idag kom stegringen
Ja, idag kom stegringen. Imorse var det näääära men inte positivt. Nu kl 11 var det klart positivt. Så imorgon har jag ägglossning mest troligt. Det har ju visat sig att en del lite äldre kvinnor släpper ägget precis i samband med stegringen så det får nog bli lite mysande idag :) Så får vi se om det går att få till även imorgon eller på torsdag.
Idag var vi på första besöket på utredningen också. Det var snabba ryck tycker jag. Ett väldigt bra möte kändes det som. Vi fick information och riktlinjer för vad som sker nu. En sak som var "tråkig" eller vad man säger, vilket jag visste redan men ändå, var att om vi ska få en remiss till IVF så måste den gå iväg innan jag fyller 38. Och innan dom skickar den så måste jag ha gått ner 10 kilo. Tack för den!
Det känns så där... men samtidigt så förstår jag. Och jag hade haft ganska lite att gå ner om jag hållit den vikt som jag hade förra året vid samma tid. Men det är ju lite sent påtänkt nu. Såååå... nu är det väl så att jag får se till att ta tag i det igen ordentligt. Men inte bygga för mycket muskler. Jag ska bara fokusera på att simma, gå, jogga och gympa. Ingen fokus på muskler just nu.
Det känns så där... men samtidigt så förstår jag. Och jag hade haft ganska lite att gå ner om jag hållit den vikt som jag hade förra året vid samma tid. Men det är ju lite sent påtänkt nu. Såååå... nu är det väl så att jag får se till att ta tag i det igen ordentligt. Men inte bygga för mycket muskler. Jag ska bara fokusera på att simma, gå, jogga och gympa. Ingen fokus på muskler just nu.
Jag fyller år i början på året så tiden är knapp! Men det borde kunna gå! Eller... det måste gå. Känns lite tungt, men det är ju som det är. Väger jag för mycket så får jag ingen hjälp. Eller, det kan jag få ändå men då får vi bekosta det själva. Hade ju varit trevligt om vi slapp det.
Lite låg idag, men det är väl "bara" att ta tag i det helt enkelt. Känner för att ha en svullardag idag bara för det. Men samtidigt är det så värdelöst... jag är nämligen jätteförkyld så inget smakar nånting alls.
Tror ni jag fixar det?
Jag ska iallafall få gå och lämna en del prover och så där, vilket känns bra. Sen ska M få lämna spermaprov. Om allt ser ok ut så får vi eventuellt hjälp med Pergotime innan en remiss kan skickas för IVF. Så lite hjälp kan man få ändå.
Men vad nu?
M sjuk i förra veckan... vi lyckades iallafall få till lite tjosanhejsan i helgen. Väntade stegring igår, men det kom ingen. Ägglossningen skulle alltså varit idag. Men inte då. Och vad händer då? Jo när M blivit tillräckligt frisk så han orkade... då går jag och blir sjuk. Så himla fiffigt! Och inget utslag på stickorna. Stegringen brukar ju komma efter lunch, men ingen som helst antydning till det idag. Antar att den är lite sen då denna månad.
Men det betyder ju att det tjosanhejsan vi hann med i helgen mellan sjukdomarna troligtvis inte räcker för att ge denna cykel nån chans att bli "den" cykeln. Men så kan det vara, lite frustrerande så klart, inget att göra åt det. Som jag mår idag har jag ingen lust all att hålla på med sängkammaraktiviteter alls. Så vi får se.
Ny taktik!
Denna cykel tänkte jag köra ny taktik :) Varannan dag! Om jag lyckas få med mig M på det så blir det idag (check :)...), onsdag, fredag, söndag och tisdag. ÄL är på måndag. Får se vad det kan ge.
Tvivlar iofs på att M kommer vara med på noterna i min plan. Kanske, kanske inte. Vi får se.
Tvivlar iofs på att M kommer vara med på noterna i min plan. Kanske, kanske inte. Vi får se.
Mer info än vad ni vill ha? ;)
Hahaha! Jag inser ibland att det blir väldigt intimt här i bloggen. Men det bjuder jag på! Ni som vet vilka jag och M är, ni får detaljerna på köpet och ni som inte vet vilka vi är får kanske såna detaljer som det är svårt att hitta ute i cyberrymden :)
I onsdags, igår och idag har det blivit sexande iallafall. ÄL-testet var neg i morse så ägget har släppt nångång från igår eftermiddag till i morse. Så att jag haffade M direkt innanför dörren innan han hann protestera (*fniss*) var ju ganska vältajmat och i morse blev bara bonus. Oavsett vad resultatet blir så tro jag att vi fått till det på de bästa dagarna.
Även om man vet att det kan ta tid och att det är normalt... även om man vet att det är så liten chans varje gång... så hoppas man. Jag hoppas! Och varför skulle man inte hoppas? Om man inte tror och hoppas varje månad utan håller på och neggar tor jag att det inte blir nåt heller. Lite positiva känslor och hopp, det är nog alltid bra!
Även om man vet att det kan ta tid och att det är normalt... även om man vet att det är så liten chans varje gång... så hoppas man. Jag hoppas! Och varför skulle man inte hoppas? Om man inte tror och hoppas varje månad utan håller på och neggar tor jag att det inte blir nåt heller. Lite positiva känslor och hopp, det är nog alltid bra!
Ok, så nu blir det två veckors väntan igen då. En ny cykel med Provera, får se om det blir nåt bättre denna gång :)
Eld i berget!
Under dagen igår var det segt med stegringen, men sista på kvällen var ganska nära positivt. Nu på morgonen var stickan däremot klart positiv. Så det blev nåt halvt dygn senare än vanligt men inom ramen för vad jag trodde ändå. Så natten till imorgon eller under förmiddagn imorgon släpper ägget :) Intressant va? Hahahaha! Nej så exakt kanske det inte är, men ändå.
Jag måste säga att det är lite roligt ändå att hålla koll på kroppen. Visst blir det lite maniskt oxå, men det är skoj att faktiskt börja kunna läsa av kroppen ganska mycket och precist. Sen kan det ju vara så att jag inte alls släpper mitt ägg när jag tror, så kan det vara. Jag kanske inte släpper ägg alls. Sånt vet man inte.
Men stegringen kan man iallafall mäta :) Och den var stark i morse. Så M får se upp ikväll ;)
Undra sa flundran...
... om gäddan är en fisk?
Jag vet inte riktigt hur kroppen beter sig denna cykel. Borde sett början till stegring idag, men icke. Det brukar ju synas att det är på gång och sen kommer stegringen på eftermiddagen. Men än så ser jag inget direkt. Kan ju bli intressant. Men men, nån dag hit eller dit är väl lite strunt samma :)
Jag försöker att inte tänka på det så jättemycket, men det är svårt. Det är bara andra riktiga försöket denna månad så egentligen så är det ju bara att åka med och se vad som händer. Men det är ju lurigt om stegringen inte kommer som den ska, då blir man ju fundersam om det kanske blir lite si så där med ägglossningen om jag tar Provera. Men aja, det visar sig.
På't igen bara
Mensen kom när den "skulle" och jag tog en vääääldigt lugn helg. Så skönt! Nu är det ny vecka och jobb igen. Men jag känner mig ganska lugn i själen, det är ok att vara lite trött så jag tillåter mig vara det. Och det blir inte så mycket gjort på kvällarna mer än att jag äter, går en promenad om jag tycker att jag vill det och sen är det god natt för kvällen. Det är bra!
Så var vi på väg mot en ny ÄL igen då. Men jag tvivlar faktiskt på att det blir nåt röj i sänghalmen denna vecka. Har troligtvis ÄL på fredag em/kväll. Känns långt bort denna gång. Inte bara i tid utan oxå att det ska bli nåt. Jag vägrar ha sex bara för att vi måste. Det måste däremot vara mysigt och kännas roligt. Denna vecka är det full rulle för oss båda så vi får väl se hur det blir med det där. Men det får vara så, jag orkar inte fundera så mycket på det.
Så var vi på väg mot en ny ÄL igen då. Men jag tvivlar faktiskt på att det blir nåt röj i sänghalmen denna vecka. Har troligtvis ÄL på fredag em/kväll. Känns långt bort denna gång. Inte bara i tid utan oxå att det ska bli nåt. Jag vägrar ha sex bara för att vi måste. Det måste däremot vara mysigt och kännas roligt. Denna vecka är det full rulle för oss båda så vi får väl se hur det blir med det där. Men det får vara så, jag orkar inte fundera så mycket på det.
Skulle jag önska nåt så skulle jag tycka att tisdag, torsdag och fredag skulle passa bra :) Men men, jag vet inte om jag orkar med att driva på det. Så vi får se om det finns nåt intresse från M:s sida.
Så kan det vara med livet hörrni :)
Full fräs framåt!
Jo mensen kom som "den skulle" igår. Inte förskjuten eller så. Full fart vid lunch, både mensvärk och resten. Skönt ändå att den var så punktlig. Nu blir det till att blicka framåt och börja testa ÄL nästa vecka igen då :) Känns lite bra ändå på nåt sätt.
Vi anmälde oss till kliniken iallafall igår, det var bra. Det var M som insisterade på att det skulle bli gjort. Jag har ju tänkt på det med, men glömt det om och om igen. Nu är dte gjort iallafall. Mycket bra! Får se om vi blir kallade till nåt första besök eller hur det funkar. Antar att dom kollar igenom vår ansökan och sen tar hänsyn till den läkarens notering i journalen. Intressant kanske det blir iallafall. Hoppas man kan välja en tid som inte inverkar på jobbet för mycket bara. Vill inte vara borta mer än nödvändigt nu från nya jobbet.
Ska bli intressant att se om tabletterna gör nån skillnad nästa månad. Skulle vara skönt att slippa blödningarna innan mens. Ha en mer normal cykel. Känns lite både och det här med att försöka bli gravid. Det är väl SÅ DÄR att bli det under de närmaste månaderna eftersom jag fått nytt jobb. Men jag har ju inte heller riktigt tid att vänta. Så det känns bra eftersom vi nu är överens och att M faktiskt verkar rätt engagerad och glad för det. Men lite knepigt oxå, för om jag bblir gravid snabbt så kanske det påverkar jobbet negativt.
Just nu väljer jag att försöka att inte fundera så mycket, för det är ju egentligen bara ett första steg att bli gravid, nästa är ju att ta sig förbi de kritiska veckorna och allt sånt. Så det får lösa sig om det överhuvud taget blir nåt.
Bahhhh!
Tiden går så himla långsamt! Idag är det exakt en vecka sen min ägglossning. Eller som man säger på gravidspråk: ÄL + 7 :) I morse när jag gick till jobbet så stack det till i höger sida och gjorde ont en stund, drog bakåt mot ryggen... Sen släppte det och under dagen så har jag känt av det men inte haft ont direkt.
Om man läser lite om saker och ting så kan man känna när ägget fäster i slemhinnan. Dte kan även blöda lite. Det kallas i så fall nidationsblödning. Ikväll så vart det lite rosa och en droppe blod... Kanske! Jag vägrar ju tro att det går så lätt ;) Men visst fasen hoppas jag. Och visst fasen känner man efter ÄNNU mer nu när man försöker på riktigt. Är säkert inte alls nånting att hänga upp sig på. Men kanske... hahaha!
Det är ju exakt en vecka kvar tills dess att mensen ska komma så det är bara att hålla ut. Min syster som har barn har inte kännt av sina graviditeter direkt så det är ju inte alltid så att man känner av det. Är vi lite lika så känner jag kanske inte heller av det. Eller så är vi inte lika. Om jag minns rätt så kände inte mamma heller av sina graviditeter förrän mensen uteblev, så det är säkert bara önsketänkande från min sida.
Om en vecka... en vecka... då borde jag veta! Ska vi spola fram lite kanske?
ÄL idag tror jag
Stegringen vart tokstark på stickan jag gjorde igår vid 13. Morgonstickan var positiv tror jag man kan säga, men jag vet inte riktigt! Mys i söndags och i morse känns vältajmat :)
Nu blir det till att vänta i typ 14 dagar, jag har BIM (beräknad icke mens) den 19-20/8. Tur att jag börjar nytt jobb och så under tiden... tiden kommer gå SÅ långsamt! har bestämt mig för att inte testa nåt förrän tidigast den 20:e. Ska ju dessutom ta de nya tabletterna från fredag så efter att dom är slut (jag tar i 10 dagar från cykelns 14:e dag) så vet jag inte riktigt när mensen kommer igen. Men vi får se. Spännande oavsett.
Men det är lite svårt oxå det här med tajmingen. Vill inte ha "måste"-sex, men ändå inte missa. Jag får va lite lagom påstridigt känner jag :) Han har ju räknat ut när ÄL borde infalla så han vet ju oxå, men ingen av oss vill ju ha sex om inte båda vill det. Så... det blir inte så lätt alltid! Aja, vi fick till det så det ska räcka ur just den synvinkeln även om jag gärna hade varit mer på, hihi!
Så nu inväntar vi den 20:e, håller er uppdaterade under vägen :)
Hoppla!
Stegringen kom redan nu på morgonen, så jag antar att ÄL blir nåt dygn tidigare än väntat. Iallafall ett halvt dygn. Om man nu kan säga att det är så precist vilket man inte kan ;) Får allt ta och styra upp dagens aktiviteter lite tror jag... *fniss*!
Men gårdagen känns ju väl tajmad iallafall :D
Stegring väntas
I helgen tyckte jag att jag hade tecken på att ÄL var på ingång. Det var för tidigt enligt mina egna beräkningar så jag testade i fredags. Inget utslag. Testade i lördags och idag, blev starkare idag. Så det är nog så att det är på gång. Enligt min beräkning ska stegringen komma imorgon eftermiddag. Sen ÄL då på tisdag kväll/natt. Jag vet ju att det kan diffa lite så där på nån dag, men än har iallafall inte stegringen kommit, testet i eftermiddags var negativt men ganska starkt, så jag tror den kommer som beräknat imorgon.
Och, för att vara så där lagom intim... vi mös ikväll :) Det känns spännande och lite otäckt på samma gång. Men SÅ bra!! Om jag får "som jag vill" så blir det till att mysa på ett par dagar. Men jag kommer inte vara för på heller... känns som om det inte får bli ett måste heller. Vill inte att det blir krystat. Så, vi får se :) Men idag och tisdag var en förhoppning sen innan och än så länge så går det ju bra ;)
Jag har egentligen noll förhoppning på nånting alls inom ett halvår... men liiite tänker man ju så klart. Men nåra graviditetstester blir det inget av med! Jag kommer invänta mensen varje månad och försöka att inte känna efter så mycket. Men, ok... jag vill ju jättegärna!
