Vilka dagar!
Nu är det berg och dalbana deluxe här hemma! Det har hänt myclet tok och annat med. Ska försöka komma ihåg alla turer fram och tillbaka och få med det här. Fick ett tips om att skriva ner allt så jag kommer ihåg det :)
I denna cykel har M varit väldigt engagerad och positiv till vår verkstad, tror att läkarens ord på sista besöket gjorde honom väldigt medveten om hur viktig hans roll är i det hela ;) Inga simmare på plats när ägget släpper: ingen chans till graviditet. Punkt. Så nu har han varit väldigt lyhörd och tagit till sig hur vi måste lägga upp sexandet. Så det blev ju mys i helgen båda dagarna. Sen skulle det bli på tisdagen, en dags vila emellan...
På dagen kom sms:et som jag skrev om i förra inlägget :)
Jag kom hem från jobbet och han kommer mot mig i hallen, flinande och säger: "Idag måste vi ha sex!" Jag fnissar lite och så kommer vi överens om att vi ska byta däck på bilen först. Så vi äter och så börjar vi byta däck. Under tiden ser jag att han tappar energi och blir väldigt trött. Han säger att han har ont i huvudet och jag börjar inse att han kommer inte orka mysa senare. Men egentligen spelar det inte så stor roll så jag inte fått stegringen än där på tisdagen utan väntar mig den på onsdagen.
Mycket riktigt så var han väldigt låg när vi var klara och la sig i mitt knä i soffan. Jag såg hur han kämpade och mådde ganska taskigt. Så frågade han när jag hade ägglossning... när vi måste ha sex och så där. Så ville han duscha, så det gjorde vi. Vi står där i duschen och han kommer med sin plan:"Om du tar lite sovmorgon så kan vi ha sex imorgon bitti!?" Vi bestämde det iallafall för jag tyckte att det inte var hela världen att vi inte fick till det där på tisdagen.
På onsdagen ringde min klocka och han vaknade sakta efter lite om och men... Jag märkte ju att han var dundertrött och sa att vi kunde ta det till kvällen. Nej det gick inte alls för sig! "Vi har ju missat en dag ju!" Men så ville han ha frukost först så det gick vi upp och fixade. Så ställde han sig tvärt upp i soffan och sa: "Nu ska det bli åka av!" Efteråt blev jag så full i skratt över hela situationen så jag låg och fnissade lite. Han sa då: "Men skratta inte, då trycker du ju ut allt!" Då skrattade jag ännu mer!
Ja vi har iallafall inte tråkigt nu :) Nu visste han ju att efter stegringen, som kom onsdag, så var det varje dag som gällde. Så nu igår, torsdag, så var det ju dags igen då. Min klocka ringde vid strax före sex och i samma sekund som den ringde så satta han sig käpprätt upp i sängen och sa:"Ska vi kn***a nu?" Hahaha! Ja herregud! Men jag lugnade ner honom och sa att det dög bra med att göra det efter jobbet. Han la sig ner och mumlade: "Ja men glömmer du det blir jag sur..." Nej jag glömmer inte :)
Igår när jag kom hem från jobbet var han hemma och hans första replik var: "Hay babe... gör dig redo för some åka..." och så kom han mot mig med överdriven förförisk blick. Han tar det på allvar iallafall ;) Sen efter träning och allt på kvällen så frågade han lite försynt: "Är det en dag kvar nu? Sen får jag vila lite?" Hahahahaha! Stackarn! Det är inte lätt att vara man! Idag är det fredag och tredje dagen på vår "kur", sen blir det vila en dag och så på't igen söndag :)
Igår när jag kom hem från jobbet var han hemma och hans första replik var: "Hay babe... gör dig redo för some åka..." och så kom han mot mig med överdriven förförisk blick. Han tar det på allvar iallafall ;) Sen efter träning och allt på kvällen så frågade han lite försynt: "Är det en dag kvar nu? Sen får jag vila lite?" Hahahahaha! Stackarn! Det är inte lätt att vara man! Idag är det fredag och tredje dagen på vår "kur", sen blir det vila en dag och så på't igen söndag :)
Det är bra att vi har lite roligt tycker jag, det gör allt lite lättare och enklare!
Sen ringde kliniken i onsdags, dom hade fått spolningssvaret från läkaren jag var hos. Dom ville väga in mig om 2 veckor så dom kunde skicka remissen... GOSH! Två veckor... eeeehhhh det var ju väldigt nära i tid det! Men så klart att det är bra att remissen går iväg. Så den 28:e ska jag väga in mig igen. Det kändes på en gång väääldigt jobbigt eftersom jag har en bit kvar... men skam den som ger sig. Berättade för M och han sa att vi skulle ta hjälp av en personlig tränare. Sagt och gjort, ett möte med hans PT på kvällen och plan upplagd.
Nu är det strikt kost enligt PT:s instruktioner och stenhård träning uppepå det. Jag hinner träffa honom 4 gånger innan invägningen sen har vi order på vad vi ska göra de andra dagarna. Det blir TUFFA två veckor kan jag säga. Men det är väl bra med, då har jag väldigt lite tid att bry mig om att tänka på symtom och sånt. Tiden kommer nog gå väldigt fort. PT:n krävde fullt fokus från mig och det ska han få. Jag kommer ha SÅ HIMLA ONT i två veckor. Himmel... men men, jag är ju inte den som ger upp heller!
Så bloggen blir nog inte så uppdaterad under tiden, jag återkommer efter invägningen sen. Kanske orkar jag uppdatera er lite grann under vägen men jag antar att den mesta av tiden kommer gå åt till att äta, sova, träna och jobba :)
Kommentarer
Trackback
