Illamåendet hör ihop med tröttheten

Ja jag har ju fattat det tidigare, men fick det rätt klart för mig idag. Under senaste veckan har jag upplevt att bara mornarna är riktigt jobbiga. Dagarna har varit rätt ok och de flesta kvällarna har varit drägliga. Visst mår jag illa men det har ändå varit på en ok nivå och tabletterna hjälper faktiskt att ta bort udden av det.
 
Igår på dagen var det helt ok, eller till och med så där att jag tänkte att nu vänder det! Men så har jag sovit rätt dåligt inatt och det gav igen på en gång idag... Jag gick inte och la mig så sent, även om det var lite senare än i veckorna så klart. Men jag sov oroligt. M var borta på fest och jag skickade flera sms och sa god natt bland annat men jag fick inga svar. Jag var så himla trött så jag somnade till slut. Men sömnen var orolig och jag vaknade hela tiden.
 
Så såg jag att jag fått ett svar: "Kommer strax." Då var klockan strax efter 12. Kändes bra att veta att han iallafall svarade och var på gång hem. Han får ju vara borts så länge han vill, men när jag sms:ar så vill jag att han svarar annars blir jag så där nojjig att nåt hänt. Nu kändes det ändå bra att han svarat. Somnad om och vaknade till igen efter en timme. Då hade han inte kommit... så jag messade och frågade om allt var bra. Inget svar... så jag messade igen efter 10 minuter. Inget svar. Då ringde jag... inget svar!
 
Nu var jag ju både klarvaken och orolig. Började surfa runt på nyhetesidorna för att se om något hänt, både det stora tidningarna och vår lokala. Inget... Tog en bra stund så kom ett svar: "Allt ok, är på väg hem nu."
 
Visste ju att han hade en liten bit att gå hem så jag kunde ju inte somna om innan han var hemma. Då fick han sig en kärleksfull "avhyvling". Han förstod precis och lovade att ha koll på telefonen nästa gång. men jag var ju uppe i varv och kunde inte somna om. Sov korta stunder och är ju då rätt trött idag. Har försökt få lite gjort under dagen men har mått så himla illa och varit jätteyr. Så det var lite som ett kvitto, att blir jag för trött så blir det värre med illamåendet med.
 
Jag hoppas ju att det ger med sig snart, det borde göra det. Det är kämpigt med tröttheten och att hela tiden ha åksjuka. Så jag hoppas att det är på väg att vända. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

bebisfrot.blogg.se

Tankar och funderingar kring bebislängtan...

RSS 2.0