Vilka dagar!
Ja jisses vilken pärs. Det har ju varit rörigt på jobbet ett par veckor, jag har jobbat mycket och känt mig väldigt slut. I helgen blev det inte många knop gjorda och sen i söndags så fick jag ganska ont i apparaten. Tänkte inte så mycket på det men tyckte ändå att det var lite störande.
På kvällen kom mycket blod... jag var helt oförberedd och kände mig alldeles kall. Vi ringde till gynakuten och dom sa att jag blödde för lite. Jaha. Så deras råd var att avvakta och kontakta min egen barnmorska på måndagen. Så det gjorde vi även om det kändes jättejobbigt att vänta.
Min barmmorska sa att dom ville att jag skulle komma, men hade ingen tid förrän på morgonen idag. Men hon sa även att blir det värre så måste jag åka in till akuten och leva rövare där. Så med det beskedet så avvaktade jag. Det kom mer blod under dagen... hade inte lika ont. Fy sjutton vilken känsla det är at gå på toa och det kommer blod... nu när man vet att just det inte är nåt vidare bra när man är gravid.
Så idag var vi då på undersökning. Läkaren är så himla bra och min bm är oxå väldigt trygg och bra. Hon kollade först vaginalt hur det såg ut och hon var inte så himla positiv först. Hon sa inte så mycket men man såg att hon var lite oroad. Sen tog hon fram ultraljudsapparaten. Det var VUL även denna gång och direkt när hn förde in den så såg jag en liten liten parvel som for runt där inne och viftade på armar och ben! Den lilla filuren!
Hon berättade att allt såg fint ut, ryggrad, hjärta och allt :) Moderkakan låg i framkant och delvis över mynningen till livmodern, därav blödningen. När livmodern växer så kan moderkakan ibland släppa lite i kanten och så blir det en blödning. Men det var ganska vanligt och det växer oftast bort under kommande veckor, Hon såg att det låg lite klumpar i livmodermynningen så hon ville att jag skulle komma tillbaka om två veckor så hon kunde se att det var borta. Hon ville inte försöka ta bort det nu när det fortfarande blödde lite grann.
SÅ skönt att allt var bra! Och vi har fått sett en liten liten filur som hade disco där inne :)
Och jag tror jag är lyckligt lottad som har en sån bra läkare och bm... dom är och har varit så himla bra! Det var inget snack om att jag skulle få komma och göra en undersökning. Sen tyckte läkaren att jag skulle stanna hemma veckan ut och vila. Hon var inte glad över att jag hade haft det så stökigt på jobbet ett tag. Hon sa att hon gärna skrev ett intyg om jag ville ha det. Vila, vila och bara bry mig om mig själv. Hon spände ögonon i mig och sa att dte var viktigt just nu när moderkakan låg som den låg. Ingen stress!
Så jag fick ringa chefen när jag kom hem och berätta om allt. Som tur är så är även hon väldigt förstående och bra, så hon sa att jag skulle stanna hemma tills jag kände mig redo att komma igen. Så till att börja med så stannar jag hemma två dagar till tänkte jag, Så länge det blöder så här mycket, även om det inte är jättemycket, så tänker jag att jag stannar hemma iallafall.
Lite konstig känsla. Är ju inte sjuk, men det är ändå så att jag måste ta det lugnt och vila ikapp lite. Men skönt att chefen var så förstående. Hon vet ju oxå hur det varit de senaste veckorna, det är bra. Så hon sa åt mig att stänga av datorn och inte tänka på jobbet alls.
Men plutten lever och mår bra! Så skönt och vilken lättnad!
Kommentarer
Trackback
