Allergisk reaktion
Igår såg jag att jag var lite prickig på bröstet och ner på magen. Det blev lite värre frampå dagen och på kvällen ringde jag till kliniken. Dels för att jag ville kolla med dem ang prickarna och dels för att jag funderade på om jag fått UVI. Det gjorde ont i blåsan när jag kissade. Inte så mycket, men tillräckligt för att jag skulle nojja om det.
Dom sa väl i princip att blir inte prickarna värre är det ingen fara, man kan reagera så på antibiotikan. UVI ska tydligen svida och göra ont i hela kisseriet och inte bara i blåsan. Jag drack en massa vatten får att se om det kändes igen när jag kissade, men det gjorde det inte. Och inte idag heller. Men idag var prickarna värre, hela kroppen var prickig och det ser verkligen inte kul ut.
Fick tipset av en vän att ta anithistamin, allergitabletter, så skulle dte gå ner. Jag har det hemma då jag har lite pollenallergi, tog en i morse men jag vet inte om det gått ner så värst. Däremot tog jag sista tabletten av antibiotikan igår så förhoppningsvis ger det med sig snart. Dte kliar lite grann ibland, men mest är det bara väldigt fult. Ser inte klok ut alls.
Blödningen börjar nog avta tror jag. Har bara fått lite färgade flytningar nu under helgen. Men jag tror säkert att det håller i sig ett par dagar till. Skulle gärna se att det slutade och sen att mensen kom igång igen efter det. Först då vet jag ju att apparaten fungerar och att vi kan börja planera lite framåt. Just nu känner jag mig bara sjuk och ledsen. Av nån anledning så tror jag att jag kommer känna mer tro på framtiden och blicka framåt så fort vi kan komma igång att försöka på nytt. Dte känns som om det är det bästa för mig, att kunna släppa och gå vidare... just att få försöka på nytt.
Imorgon blir det jobbet igen. Känns så där. Men jag måste ju ta tag i det nån gång, så det är lika bra att bara gå dit och fejsa det. Hur jobbigt det än blir så blir det säkerligen bättre för varje dag jag pallrar mig dit.
Jag önskar så att vi lyckas bli gravida snart igen. Det är det enda jag vill just nu. Jag hade ju tagit mig halvvägs... det var bara halva tiden kvar. Jag vill börja om och se magen växa... jag vill börja om och planera för framtiden. Jag vill verkligen så himla gärna att jag läker fort och blir helt frisk igen... snart. Gärna igår. Jag är jättedålig på att vänta och ha tålamod.
Kommentarer
Trackback
