Åt rätt håll, men håller det?
Idag kändes det (igen) som om vi går åt rätt håll. Vi pratade igen om framtiden och han sa att han nog aldrig kommer känna sig redo. Det kan ju tyckas att det är negativt, men han la till att han tyckte att vi bara skulle köra på. Det sa han ju förut med, men nu sa han att han inte skulle bli panikslagen OM det blev nåt. Han sa att han då får en väg att gå utan att behöva välja.
Han sa att han tänkt mycket på det och att han nog tror att han kommer tycka att det känns rätt bra när det är ett faktum att jag är gravid. Om jag nu kan bli det, men det är nog en helt annan del i allt detta.
Han sa att han tänkt mycket på det och att han nog tror att han kommer tycka att det känns rätt bra när det är ett faktum att jag är gravid. Om jag nu kan bli det, men det är nog en helt annan del i allt detta.
Så, om det nu blir som han har sagt och som det verkar så blir det första försöket nån vecka in i augusti. Det blir vad det blir, men nu känns det iallafall som om vi är på samma planhalva och pratar samma språk. Han till och med tittar på bebisar på stan och flinar lite nöjt :)
Men det betyder ju att jag borde se över intaget av vitaminer och sånt igen. Har lite lagt av mig med det eftersom jag inte tyckte det var nån idé. Har lite folsyra kvar sen förra året, men kanske kommer behöva kolla över det där igen. Känns lite spännande!
Men det betyder ju att jag borde se över intaget av vitaminer och sånt igen. Har lite lagt av mig med det eftersom jag inte tyckte det var nån idé. Har lite folsyra kvar sen förra året, men kanske kommer behöva kolla över det där igen. Känns lite spännande!
Kommentarer
Mamma
:-) <3
Svar:
Ensamma mamman
Trackback
