Om igen
Japp, nu är det lite som att börja om igen. Inte från noll, för nu vet jag lite mer vad jag kan förvänta mig. Men ändå. Och inte mycket att göra åt det heller. Det positiva är att jag faktiskt på riktigt känner att det kommande försöket är det första riktiga försöket. Det som jag gjorde nu känns mest som bonus. Lite märkligt det där. Men så är det.
Att vara ensam i det här känns både bra och ibland lite märkligt. Det är ju lite onaturligt att det är så att man är ensam om denna planering. Sen tänker jag lite på det här med att träffa nån. Kanske har det just precis blivit så. Att det dykt upp nån som kommer få en plats i mitt liv. Hur hanterar man det? Nu är denne någon rätt så insatt i min plan och vet om det. Men hur gör man om man blir seriösa med varann? Lite svåra frågor, men dom kräver ju svar. Helt klart.
Jag har inte tid att vänta på att en eventuell Han ska vara mogen på att delta i denna planering. Det finns inte så mycket tid att spela på och jag vill ju ha barn. Och är det så att Han inte vill, så har vi ett problem. Problem är till för att lösas... men det var inte en del av planen att denne någon skulle komma in i mitt liv och ta plats. Än vet jag inte om det blir så... men det ställer ju till det om det visar sig att det är så.
Kommentarer
Trackback
