Inget är som väntans tider, eller hur?
Men jösses vad tiden kan gå fort när man har roligt och tvärt om när man väntar... Idag tror jag att tiden gått som i snigefart konstant. Tog iallafall en ordentlig promenad i morse för att skingra tankarna. Det var riktigt skönt och musiken från mp3-spelaren var bra sällskap. Dag för dag... timme för timme. Långsamt!
Funderade idag på en sak som jag läset i en annan blogg. Vad händer om jag träffar nån? Hur förklarar jag det jag gör och har som högsta dröm just nu? Förhoppningsvis är det så att han accepterar det. Vad gör jag om han inte gör det? Märkligt blir det ju hela grejen. Hoppas att det känns naturligt att prata om det då om jag står inför det. Det visar väl sig.
Sen har jag styrt upp kosten och motionen nu. Har en strategi och hoppas att det går att ro i land. Bara att kämpa på och ta det dag för dag. Kan aldrig vara dumt att styra upp det nu och vara på god väg sen om graviditeten blir ett faktum. Även om jag trivs rätt bra med mig själv och så där så är det aldrig en dålig idé att få koll på kost och motion innan babyalien tänker ta sin plats i mitt liv.
Ja vad säger man... denna väntan...
Drömmar
Ja alla tankar blir till drömmar på nätterna. Mysigt! Jag tror och hoppas att lite av det som jag drömmer om blir verklighet. Det är så klart inte bara guld och gröna skogar. För det är ju inte sanningen att ha barn. Att det bara är fantastiskt vackert och underbart. Så klart kommer det vara otroligt jobbigt oxå. Definitivt att göra det på egen hand, jag fattar att det inte kommer vara en walk in the park. Bara. Men på sätt och vis är det ju oxå så att man VET vad man har och inte har. Jag har bara mig själv. Jag kan inte förlita mig på nån, det finns ingen att bli besviken på eller att behöva ta hänsyn till.
På gott och ont så klart. Men i mitt fall, tror jag faktiskt på gott. För jag gör det mesta ensam, jag förlitar mig sällan på nån annan. Det är lixom bara jag och det sätt jag gör. Det trivs jag kanon med.
En sak som jag börjat funder mer och mer på är min vikt. Det är inte så att jag är jättestor, men ett antal trivselkilon är det utplacerat lite strategiskt. Tänker att om jag tar tag i det nu och hinner en liten bit på väg så är det bättre än att inte alls försöka. Och vem vet, om det tar tid med att bli gravid så kanske jag hinner i mål. Tror graviditeten blir lättare om jag har hunnit en bit på väg och inte har allt att beta av sen efter. För jag är HELT på det klara med att jag kommer gå upp när jag är gravid. Om jag blir det.
Nu är det semester om en vecka, så visst kommer det säkert bli en glass eller två. Men jag tänkte att det oxå ska vara ett litet startskott för att lägga upp strategin för "efter semestern". Att sätta reglerna och kanske fylla frysen med lite extra matlådor. Då blir det lättare att låta bli att ge mig själv en massa ursäkter sen när jobbet börjar igen. finns det bra matlådor finns det heller inget att skylla på. Jag vet hur jag vill lägga upp det. Så det kommer gå bra.
Alltid är det bra att ha ett mål, nu är det inte bara för mig egen skull, utan en del för en eventuell familjemedlems skull. Jag vet inte men motivationen kanske inte kunde vara högre just nu :) Jag har träningskort, jag har verktygen och viljan. Bara bra förutsättningar faktiskt! Så, det är bara att köra på.
